Västerbotten

I Sverige hörseltestas nyfödda under de första dagarna. Men en hörselskada kan också visa sig eller uppstå senare under barndomsåren, och det kan ta tid innan det märks. Därför är det viktigt med regelbundna hörselkontroller under hela uppväxten. Om du som är förälder anar att ditt barn kan ha en hörselskada ska du inte vänta och se, utan genast vända dig till Öron-näsa-hals-mottagning eller hörselvården. Om det krävs remiss vänd er barnavårdscentralen (BVC), skolhälsovården eller vårdcentralen (kontaktuppgifter, se www.1177.se) för att genomföra ett hörseltest hos dem eller få en remiss och göra ett hörseltest hos hörselvården. Om ni redan har haft kontakt med hörselvården, och nu märker att barnets hörsel verkar ha förändrats, ska ni vända er direkt till hörselvården.

Om ett hörseltest visar att ditt barn har en hörselnedsättning är det viktigt att det genomförs en hörselutredning. Hörselutredningen genomförs av hörselvården i er region. Ditt barn får då genomföra olika typer av hörselmätningar och får en bedömning av hörselskadans orsak och omfattning, i samarbete med olika yrkesgrupper inom hörselvårdens barnteam.

När diagnosen är ställd utarbetas en habiliteringsplan av barnteamet (se nedan), i samråd med familjen. Planen kan omfatta olika medicinska, psykosociala, pedagogiska, tekniska och kommunikativa insatser. Målet är att ditt barn ska få en bra start i livet. Under resans gång kan familjen möta audionomer, audiologer (hörselläkare), öronläkare, psykologer, kuratorer, tekniker, pedagoger, teckenspråkslärare och logopeder. Det kan också vara aktuellt med remiss till ÖNH-mottagning eller CI-klinik, för annan medicinsk behandling eller för att få ett hörselimplantat.

Vad kostar det?

Hörselvård för barn är avgiftsfri. Även hörapparater är kostnadsfria, eftersom de är en del av habiliteringsåtgärderna.

Var kan vi få teknisk service?

Vänd dig till hörselvården eller kontakta barnets audionom. Hörselvården hjälper till med justeringar, reparationer och annan service av hörapparater och hörhjälpmedel.

Föräldrar till barn som är döva brukar erbjudas möjligheten att låta barnet få ett eller två cochlea-implantat (CI), om de medicinska förutsättningarna tillåter det.  Om CI är aktuellt remitteras familjen till en särskild klinik som utför hörselimplantatoperationer, där barnets förutsättningar utreds och du kan få mer information om vad det innebär att få CI. Det finns även andra typer av hörselimplantat som kan vara aktuella. Till exempel är det en del barn som är hjälpta av ett så kallat benledningsimplantat (BAHA).

Vänd dig till barnets audionom och hörselhabiliteringen för råd om övriga hörhjälpmedel utöver hörapparater.

Det kan finnas olika orsaker till att ett barn får problem med tinnitus eller ljudöverkänslighet. Prata i första hand med hörselvården som kan göra en bedömning samt ge råd och stöd, i samarbete med hörselhabiliteringen/barnteamet. Det händer också att hörselvården remitterar till ÖNH-mottagning för ytterligare utredning.

Om ditt barn verkar höra sämre ska du snarast ta kontakt med barnets audionom, som kan ta reda på hur det ligger till och undersöka orsakerna. Några åtgärder som kan vara aktuella är:

• Justering av hörapparaten/ny hörapparat: Audionomen på hörselvården ska se till att hörapparater och insatser anpassas i takt med att barnet växer och utvecklas, och får ändrade behov. Om ditt barn hör sämre bör du därför kolla med hörselvården om hörapparaterna till exempel behöver bytas eller justeras .
• Övriga hörhjälpmedel: Svårigheter att hänga med i vad som sägs kan ofta lösas med rätt kommunikationshjälpmedel. Även detta kan ni få hjälp med hos barnteamet. Även när det gäller skolan är det bra att kontakta barnteamet för att se över barnets skolsituation. Kanske behövs andra hjälpmedel, ljudmiljöanpassningar och information till skolans ansvariga. Du kan även tala med barnteamet om möjligheten att få kommunikationshjälpmedel för fritidsaktiviteter.
• Hörselimplantat: Om ditt barn inte är hjälpt av sina hörapparater kan hörselimplantat vara en bra möjlighet. kan remittera er för utredning vid en så kallad CI-klinik.
• Teckenspråk: Hörapparater/CI och andra hörhjälpmedel fungerar kanske bra i vissa situationer, men inte i andra. Även ett barn som har svenska som sitt första språk kan därför ha stor nytta av att lära sig teckenspråk. Barnteamet kan ge praktisk information om teckenspråksutbildning.