Alla hörselskadade elever måste få en rimlig chans att kommunicera på lika villkor i skolmiljön. Därför behöver akustik, ljus, pedagogik och hörteknik vara anpassat för elever med hörselnedsättning. I hela skolan.
Skolans "auditiva miljö"
Checklista för hörselskadade elevers lärmiljö!
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram en checklista till skolpersonal för att se över hörselskadade elevers auditiva miljö.
- Observationsschema för skolans auditiva miljö (pdf)
- Handledning och observationsschema
- Beställ materialet gratis från SPSM
Ta del av SPSMs stödmaterial för elever med hörselnedsättning
I skolan ska det finnas en arbets- och lärmiljö som fungerar för elever med hörselnedsättning. Avgörande är bra ljud- och ljusmiljö, tillgänglig pedagogik och att det finns fungerande hörteknik. Professionen, de som arbetar med hörselskadade barn och ungdomar, kallar allt det här för ”den auditiva miljön”. En bra auditiv miljö behövs inte bara i klassrummen utan även i matsal, uppehållsrum och i korridorer måste elever med hörselnedsättning ha rätt förutsättningar att höra vad andra elever och skolpersonal säger.
Hörteknik i klassrummet
Alla i klassrummet måste veta hur hörtekniken funkar
Alla lärare, all personal och klasskamrater måste få genomgång hur hörtekniken i klassrummet fungerar och ska användas.
Hörselskadade elever ska inte behöva ta hela ansvaret för att hörtekniken används!
Läs mer om hörteknik och undervisning av elever med hörselnedsättning i boken ”Att höra i skolan” av Arne Gustafsson, utgiven av SPSM.
Med begreppet hörteknik avses den teknik som kompletterar hörapparater. Ordet hörapparater används som samlingsbegrepp för bakomörat-apparater,i-örat-apparater, cros-apparater, cochleaimplantat och benförankrade hörapparater.
Målet är att lyssnandet för den hörselskadade ska vara så lite ansträngande som möjligt. Talet (signalen) är det vi vill höra och buller (brus) är det vi inte vill höra, men som stör talet. Hörselskadade barn behöver ett bra ”signal-brus-förhållande” för att uppfatta tal så obehindrat som möjligt i klassrummet.
Tabellen nedan visar hur ”signal-brus-förhållandet” kan förbättras med olika åtgärder. Det som ger den största förbättringen – utan konkurrens – är hörapparater i kombination med hörhjälpmedel, till exempel teleslinga med extern mikrofon.
Olika typer av hörteknik i klassrum
Det är viktigt att höra sina klasskamrater – inte bara läraren. System med flera mikrofoner utplacerade bland klasskamraterna är ett krav för att hörselskadade elever ska kunna ta del av undervisningen. Elevmikrofonerna ska finnas på en armlängds avstånd. Några olika typer av system som används i klassrum är:
- Fast system i klassrumet med teleslinga, lärarmikrofon och en trådlös skicka-runt-mikrofon
- Fast system med teleslinga, lärarmikrofon och fristående elevmikrofoner
- Fast system med teleslinga, lärarmikrofon och fasta elevmikrofoner på varje bänk
- Fast system med teleslinga, lärarmikrofon och centralt placerade mikrofoner i exempelvis tak eller på bord. OBS! Centralt placerade mikrofoner ger inte tillräckligt bra ljudkvalitet för hörselskadade barn, undvik helst sådana lösningar. Mikrofoner ska alltid befinna sig så nära munnen som möjligt.
- Portabla system med minimottagare på hörapparaten alternativt halsslinga på mottagare kombinerat med lärar- och elevmikrofoner.
Att sköta hörtekniken i klassrummet
Tyvärr är det alltför vanligt att hörtekniken i skolan inte fungerar. Därför är det viktigt med rutiner och ansvarsfördelning. Ansvaret ska inte ligga på det hörselskadade barnet.
- Utse ansvarig för laddning och förflyttning, uppdukning och avdukning av flermikrofonsystem. Skapa tydliga rutiner. Klargör ansvarsfördelning.
- Se till att hörtekniken är direkt kopplad till pedagogiska verktyg – smartboards, dator, tv etc.
- Ha anvisningar hur hörtekniken ska laddas och användas, till exempel för vikarier.
- Se till att kontaktinformation till hörselvård (eller någon med motsvarande ansvar) finns tydligt anslagen så att det är lätt för vem som helst att göra felanmälan.
- Förebyggande tillsyn: Kontroll av hörtekniken bör göras av lärare tillsammans med eleven varje dag. Hörselvården bör ha egna kontroller 2-3 ggr/termin. Börjar det exempelvis spraka och glappa i sladdar se till att byta kablar med en gång.
Ljudmiljö och ljusmiljö i skolan
Experter förklarar varför god ljudmiljö är avgörande i skolan
För dig som vill veta mer: se textade expertföreläsningar från HRFs kunskapsdag om ljudmiljön i skolan.
I dålig ljudmiljö störs vår koncentration och större delen av våra kognitiva resurser (arbetsminnet) går åt till att försöka uppfatta vad som sägs. Vi får minimalt kvar till att bearbeta och minnas – till inlärning.
Så här påverkas hörselskadade elever av dålig ljudmiljö:
- Tvingas använda mycket arbetsminne bara för att försöka uppfatta vad som sägs
- Får därför svårare att minnas och bearbeta information
- Får svårare att vara delaktig i dialogen i skolan
- Får sämre förutsättningar att utveckla sitt språk
Åtgärder för att förbättra miljön i klassrummet
För att uppnå ett bra resultat krävs kunnig akustiker som utifrån rummets förutsättningar kan planera åtgärder. Att sätta upp gardiner eller tassar på stolar räcker ofta inte, vid felinstallationer till exempel av akustikplattor och gardiner kan till och med taluppfattbarheten försämras. Exempel på åtgärder:
- akustikplattor
- anpassade möbler – dämpade bordskivor, filt under dukar, ljudabsorberande material under stolar etc.
- filtmatta i pennfack, lådor etc.
- tassar på stolar och bänkar
- tätningslister på dörrar, skåp och bänkar – undvika slagljud
- medvetet arbete med ljudnivån
- åtgärder för att tydliggöra talet
Bra ljus också viktigt
Även ljusmiljön i klassrummet är viktig. Många hörselskadade kompenserar det de inte hör med att avläsa på munnen. Därför är det viktigt att eleven kan se den som pratar.
- God belysning, undvik motljus.
Tillgänglig pedagogik
Lärare och pedagoger som har hörselskadade barn och elever kan göra mycket för att öka tillgängligheten i undervisningen. Några konkreta exempel:
- Individuell genomgång före lektion (nya begrepp)
- Meddela viktiga saker och nya begrepp skriftligt
- Lägga upp lektionen så att individuellt arbete med texter och bilder inte pågår samtidigt med att någon ska prata
- Läraren talar tydligt, positionerar sig medvetet i förhållande till ljuskällor och eleven med hörselnedsättning
- Medveten möblering och placering vid interaktiv undervisning med många som pratar
- Tydlig struktur för turtagning
- Konsekvent användning av mikrofon och upprepa allt som inte sägs i mikrofon
- Läraren säger alltid namnet på den som får ordet
Rektor och skola kan vända sig till Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) för att få stöd och kunskap om att göra undervisningen tillgänglig för hörselskadade elever. SPSM ordnar kurser för lärare som har hörselskadade elever – kurserna är avgiftsfria för skolan.