Textning

Textning handlar om 1,5 miljoner hörselskadades grundläggande rättigheter – men är också ett effektivt sätt att öka video och webb-tv:s räckvidd, synlighet och genomslag i nästan alla målgrupper. Stora grupper som har nytta av textning är:

• Hörselskadade och döva
• Personer med kognitiva svårigheter
• Personer med annat förstaspråk än svenska.

Den tekniska utvecklingen gör att det idag är enklare än någonsin att texta. Taligenkänning gör att förutsättningarna att texta blir allt bättre. I vissa sammanhang håller ännu inte automatisk textning tillräckligt god kvalitet för att ersätta mänskliga direkttextare.

Läs mer om textning som personligt hjälpmedel. 

Därför är det smart att texta:

• Över 1,5 miljoner människor i Sverige har en hörselnedsättning. De flesta behöver textning för att kunna hänga med i vad som sägs.
• Även personer som hör bra har nytta av textning på platser med mycket omgivningsljud.
• Nio av tio som kollar filmklipp i mobilen har ljudet av. De flesta av oss befinner sig ofta i situationer där ljudet inte kan vara på.
• Personer med annat förstaspråk kan lättare ta del av filmer om de är textade.
• Undertexter ökar sökbarheten på webben. Ord och fraser i undertexterna hjälper Google att matcha sökningar med ditt filmklipp så att fler hittar det. Fler hittar din video, helt enkelt.
• Textning gör att fler tar till sig innehållet i videon. När vi kan både höra och läsa det som sägs ökar engagemanget, visar forskning.
• Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service kräver att offentliga aktörer textar förinspelade videos som läggs ut i webben, i sociala medier med mera.

Läs om textning på tv under ”Tillgänglig tv”.

HRFs projekt ”Alla kan texta!”

”Alla kan texta!” är ett projekt för mer och bättre textning, som drivs av Hörselskadades Riksförbund (HRF) i samarbete med Funka Nu AB. Projektet hjälper myndigheter, företag och organisationer hitta enkla metoder för textning, som gör att ni lever upp till tillgänglighetskrav – och får bättre genomslag. Läs mer om ”Alla kan texta!” på hrf.se

Rörligt material med ljud måste textas

Alla rörliga bilder med ljud ska vara textade på webben. Nyhetsinslag och direktsändningar från mediehusens webbar, informationsfilmer i digital myndighetsinformation – allt måste textas om det ska vara tillgängligt för hörselskadade. Undersökningar visar att cirka 90 procent surfar på webben utan ljud, ändå läggs samhällsviktiga nyheter ut utan textning.

Myndigheters webbar

För myndigheter gäller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Lagen ställer krav på att myndigheter ska texta på webben, i appar och i sociala medier.

Så textar du din video med autotextning

Att texta behöver inte vara svårt. Nu kan du autotexta din video själv – snabbt, enkelt och kostnadsfritt. Ta del av HRFs MANUAL på hrf.se: Så här autotextar du en video 

På sajten textamig.se omvandlar du tal till text, med hjälp av Googles AI-teknologi för taligenkänning. Du anger länk till din video eller ljudfil och får sedan tillbaka en textfil per e-post. Det som sägs i videon/ljudfilen har då konverterats till text.

Du kan få texten som tidkodade undertexter i en så kallad SRT-fil – ett standardformat för undertextning. Den kan du sedan använda på vilken plattform du vill – på YouTube, Facebook eller något annat. På textamig.se kan du även välja samtalstranskribering, och då får du tillbaka en sammanhängande text, utan tidkoder.

Att tänka på:

Autotextning är inte perfekt. Hur mycket du behöver redigera texten beror på videons ljudkvalitet och hur tydligt talet är.
Textamig.se bygger på Googles taligenkänningsteknologi. När du använder textamig.se tackar du därför ja till Googles användarvillkor.

Hörselsmarta webbtips från HRF

Texta alltid filmklipp på webben. Alla kan enkelt texta filmklipp idag. Det bästa är att ha filmer där texten ligger i filmen, och syns hela tiden eller att har ett format där det går att plocka fram/ta bort textningen efter önskemål.

Transkribera poddar. Poddar är väldigt populärt men den som inte hör kan inte ta del av vad som sägs i poddar.

Livesändningar går att texta. Vid livesändning av ett event på webben, livesänd även skrivtolkningen, eller anlita direkttextare och koppla ihop det i utsändningen. Det går även att livesända teckenspråkstolkning.

Läs mer om texta rörlig media på Webbriktlinjer.se en webb från DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) och PTS (Post och telestyrelsen). 

Undertextare översätter i regel program från andra språk till svenska.

Direkttextare/skrivtolkar är utbildade för att skriva snabbt på svenska och direkttextar livesändningar, sändningar i efterhand samt arbetar som skrivtolkar åt hörselskadade och döva.

Skuggtalarteknik innebär att en röst som en dator/robot känner igen upprepar allt som sägs samt formulerar fullständiga meningar med punkt och stor bokstav, för att sedan roboten/datorn automatiskt skriver ut allt som fullständig och läsbar text.

Automatgenererad text blir allt vanligare. Automatgenererad text kommer i ett enda flöde, utan kommatecken, punkter eller stora bokstäver, och kan därför vara svårläst för en del personer. I professionella sammanhang redigeras automatgenererad text i efterhand för att texten ska bli lättare att läsa och förstå.

Textning på bio

SF Bio textar de flesta svenska filmer. Men det finns fortfarande svenskspråkiga filmer som inte textas, till exempel saknar utländska dubbade familjefilmer textning. Vilket gör att hörselskadade väljer bort att titta på film tillsammans med sina barn eller barnbarn.

Textning för hörselskadade på dvd

Flertalet nyproducerade svenska filmer och även en hel del äldre filmer som ges ut på dvd är numera försedda med svensk text för hörselskadade. Det är emellertid ingen självklarhet att dvd-filmer är textade, eftersom lagen inte kräver det. Om du är missnöjd med textningens kvalitet eller om dvd-omslaget utlovar textning trots att text saknas, kontakta dvd-distributören och klaga.

Textning av teater, musikal och opera.

Numera textas opera- och musikalföreställningar samt även en del teaterföreställningar. Replikerna visas antingen på scenen eller på mobil, surfplatta via WIFI eller på en liten display som användaren får hämta ut och ha vid sin plats. Eftersom föreställningar sker live krävs att personal följer framförandet och matar fram rätt replik då tempot i föreställningen kan variera. Men det allra mest tillgängliga är att att textremsan syns på scenen så man lättare kan följa vad som sker på scenen.

Photo courtesy of San Diego Opera.

Nummerdisplayer

Alla affärer, vårdgivare och liknande verksamheter där det förekommer köer ska ha visuell köhantering (nummerdisplayer) – inte utrop av nummer.

Textdisplayer allmänna kommunikationer

Vid utrop i högtalarsystem, till exempel på allmänna kommunikationer (buss, tåg, spårvagn, flyg, båt/färja) och på terminaler, stationer och hållplatser är information via textdisplay nödvändigt för hörselskadade. Meddelanden på textdisplayerna ska inte bara omfatta förprogrammerade uppgifter, till exempel om hållplatser, utan även oförutsedda händelser, till exempel förseningar. Rese-appar där uppdateringar om ändringar sker kontinuerligt är också ett bra stöd för hörselskadade som har tillgång till smartphones.

Textad informationsfilm

All information som presenteras på film/rörlig bild ska vara textad. Detta gäller inte minst säkerhetsinformation ombord på flygplan, färjor och terminaler.