Textning

Textning handlar om 1,5 miljoner hörselskadades grundläggande rättigheter – men är också ett effektivt sätt att öka video och webb-tv:s räckvidd, synlighet och genomslag i nästan alla målgrupper.

Den tekniska utvecklingen gör att det idag är enklare än någonsin att texta. Utvecklingen inom automatisk taligenkänning gör att förutsättningarna att texta blir allt bättre. Men i vissa sammanhang håller ännu inte automattextningen tillräckligt god kvalité för att ersätta mänskliga direkttextare.

Textning för hörselskadade, sidan 199

På tv textas svenska program för hörselskadade.  Det är en dold undertextning som måste aktiveras av tv-tittaren själv via text-tv knappen på fjärrkontrollen och sidan/siffrorna 199. På engelska heter det Closed Captioning (CC). Undertextning för hörselskadade innebär att olika ljud beskrivs i text på textremsan (till exempel ”det ringer på dörren” eller jazzmusik spelas i bakgrunden”).

Text-tv-sidor med textning för olika kanaler

Alla program textas inte via text-tv, men när textning finns så hittar du texten på det sidnummer som gäller för just den kanalen du tittar på. Här är text-tv-sidorna för de vanligaste tv-kanalerna:

• SVT1: 199
• SVT2: 199
• TV3: 199
• TV4-gruppens kanaler: 199
• Kanal 5: 199
• Kanal 9: 199
• Barnkanalen/SVT24: 199
• SVT Kunskapskanalen: 199
• SVT World: 199
• C More: 199
• Viasat: 690
• BBC Prime: 886

Krav på tv-bolagen om textning

SVT

SVT ska texta cirka 80 procent av alla sändningar. Allt förinspelat ska textas och minst  65 procent av direktsända program ska textas.
Regionala tv-nyheter textas inte, men under 2019 testar SVT lösningar för automattextning av regionala tv-nyheter.
Läs mer om hur SVT arbetar med undertexter svt.se. 

TV 4

Allt förinspelat ska textas och minst 50 procent av det direktsända tv-programmen ska textas.
Myndigheten för Press, Radio och TV, (MPRT) beslutar om kraven för TV4.

Synpunkter på textningen på tv

Om du har synpunkter på textningen i de marksända kanalerna kan du mejla dem direkt.

SVT: kontakt@svt.se
TV 4: tittarservice@tv4.se

• Var så tydlig och specifik som möjligt när du kontaktar TV-kanalerna.
• Uppge vilket program det gäller, när det sändes och vad du är missnöjd med.
• Vänd dig även till tv-bolagen dem om du är missnöjd med ljudkvalitet eller bakgrundsljudet.

Anmälan till Granskningsnämnden

Om du är missnöjd med textningen av ett program eller inslag som sänds av ett svenskt programföretag kan du göra en anmälan till Granskningsnämnden. Du kan också anmäla om du sett ett förinspelat program på SVT eller TV4 som inte varit textat.
Läs mer vilka program du kan anmäla till Granskningnämnden och hur du gör en anmälan. 

Lagkrav på tv-bolag men inte för distributörer

TV-sändningar idag spänner över allt från:

• Satellit, boxar, kabelnät – digitalt o analogt (broadcast)
• Webb – Play och streamingtjänster
• På dator, surfplatta, mobil, armbands-ur
• Donglar – Apple-TV, Chrome Cast

Alla dessa olika distributionsvägar påverkar hur textningen kommer fram till tv-tittaren. Tre signaler ska komma fram till mottagaren – bild, ljud och text. Allt måste komma fram samtidigt för textningen ska vara användbar för tv-tittaren. Dessvärre kommer inte textningen alltid fram som den ska eftersom det inte finns en standardiserad hantering av textningsinformation mellan tv-sändnings-, distributionsbolag och tillverkare av boxar, tv-apparater, programvaror (mjukvara) datorer, surfplattor eller smartphones. Det finns krav på tv-bolagen att de ska texta men inga krav på företagen som distribuerar sändningarna.

Vid översatt textning av utländska program är istället texten oftast inbränd i själva bilden och är alltid synlig hos tv-tittaren/på skärmen.

Rörligt material med ljud måste textas

Alla rörliga bilder med ljud ska vara textade på webben. Nyhetsinslag och direktsändningar från mediehusens webbar, informationsfilmer i digital myndighetsinformation – allt måste textas om det ska vara tillgängligt för hörselskadade. Undersökningar visar att cirka 70 procent surfar på webben utan ljud, ändå läggs samhällsviktiga nyheter ut utan textning.

Myndigheters webbar

För myndigheter gäller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Lagen ställer krav på att myndigheter ska texta på webben, i appar och i sociala medier. Lagen gäller från:

• Nya webbplatser: 23 september 2019.
• Befintliga webbplatser: 23 september 2020.
• Mobila applikationer: 23 juni 2021.

Alla kan texta på webben

Att texta på webben är enkelt och alla kan göra det. Utvecklingen inom automattextning går snabbt. Inom kort kommer det troligen finnas lösningar som går att använda i professionella sammanhang. I dagens lösningar sätter inte automattextning ut några punkter, stora bokstäver med mera – allt text kommer i ett enda lång flöde. Det kan vara svårt att läsa den typen av text för en del.

Hörselsmarta webbtips från HRF

Texta alltid filmklipp på webben. Alla kan enkelt texta filmklipp idag. Hörselskadades Riksförbund (HRF) tipsar om hur du enkelt, fort och gratis kan texta dina filmklipp. Det bästa är att ha filmer där texten ligger i filmen, och syns hela tiden eller att har ett format där det går att plocka fram/ta bort textningen efter önskemål.

Transkribera poddar. Poddar är väldigt populärt men den som inte hör kan inte ta del av vad som sägs i poddar.

Livesändningar går att texta. Vid livesändning av ett event på webben, livesänd även skrivtolkningen, eller anlita direkttextare och koppla ihop det i utsändningen. Det går även att livesända teckenspråkstolkning.

Läs mer om texta rörlig media på webbriktlinjer.se en webb från DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) och PTS (Post och telestyrelsen). 

Textning på bio

SF Bio textar de flesta svenska filmer. Men det finns fortfarande svenskspråkiga filmer som inte textas, till exempel saknar utländska dubbade familjefilmer textning. Vilket gör att hörselskadade väljer bort att titta på film tillsammans med sina barn eller barnbarn.

Textning för hörselskadade på dvd

Flertalet nyproducerade svenska filmer och även en hel del äldre filmer som ges ut på dvd är numera försedda med svensk text för hörselskadade. Det är emellertid ingen självklarhet att dvd-filmer är textade, eftersom lagen inte kräver det. Om du är missnöjd med textningens kvalitet eller om dvd-omslaget utlovar textning trots att text saknas, kontakta dvd-distributören och klaga.

Textning av teater, musikal och opera.

Numera textas opera- och musikalföreställningar samt även en del teaterföreställningar. Replikerna visas antingen på scenen eller på mobil, surfplatta via WIFI eller på en liten display som användaren får hämta ut och ha vid sin plats. Eftersom föreställningar sker live krävs att personal följer framförandet och matar fram rätt replik då tempot i föreställningen kan variera. Men det allra mest tillgängliga är att att textremsan syns på scenen så man lättare kan följa vad som sker på scenen.

Photo courtesy of San Diego Opera.

Nummerdisplayer

Alla affärer, vårdgivare och liknande verksamheter där det förekommer köer ska ha visuell köhantering (nummerdisplayer) – inte utrop av nummer.

Textdisplayer allmänna kommunikationer

Vid utrop i högtalarsystem, till exempel på allmänna kommunikationer (buss, tåg, spårvagn, flyg, båt/färja) och på terminaler, stationer och hållplatser är information via textdisplay nödvändigt för hörselskadade. Meddelanden på textdisplayerna ska inte bara omfatta förprogrammerade uppgifter, till exempel om hållplatser, utan även oförutsedda händelser, till exempel förseningar. Rese-appar där uppdateringar om ändringar sker kontinuerligt är också ett bra stöd för hörselskadade som har tillgång till smartphones.

Textad informationsfilm

All information som presenteras på film/rörlig bild ska vara textad. Detta gäller inte minst säkerhetsinformation ombord på flygplan, färjor och terminaler.

Undertextare översätter i regel program från andra språk till svenska.

Direkttextare/skrivtolkar är utbildade för att skriva snabbt på svenska och direkttextar livesändningar, sändningar i efterhand samt arbetar som skrivtolkar åt hörselskadade och döva.

Skuggtalarteknik innebär att en röst som en dator/robot känner igen upprepar allt som sägs samt formulerar fullständiga meningar med punkt och stor bokstav, för att sedan roboten/datorn automatiskt skriver ut allt som fullständig och läsbar text.

Automatgenererad text blir allt vanligare. Automatgenererad text kommer i ett enda flöde, utan kommatecken, punkter eller stora bokstäver, och kan därför vara svårläst för en del personer. I professionella sammanhang redigeras automatgenererad text i efterhand för att texten ska bli lättare att läsa och förstå.