Textning behövs för att hörselskadade och döva ska kunna ta del av samhällsinformation på myndigheters webbar, webbsända valdebatter och regionala nyhetssändningar på tv.
Även i bullriga miljöer, som i vänthallar och perronger behövs textad information på displayer som komplement till utrop.
Textning för hörselskadade
Stora grupper har nytta av textning
- Hörselskadade och döva
- Personer med kognitiva svårigheter
- Personer med annat förstaspråk än svenska.
Textning handlar om 1,5 miljoner hörselskadades grundläggande rättigheter – men är också ett effektivt sätt att öka video och webb-tv:s räckvidd, synlighet och genomslag i nästan alla målgrupper.
Den tekniska utvecklingen gör att det idag är enklare än någonsin att texta. Utvecklingen inom automatisk taligenkänning gör att förutsättningarna att texta blir allt bättre. Men i vissa sammanhang håller ännu inte automattextningen tillräckligt god kvalitet för att ersätta mänskliga direkttextare.
Textning på tv
Så tar du fram textning via text-tv
- Ta fjärrkontrollen till tv:n eller tv-boxen och tryck på knappen med symbolen för text-tv
- Tryck in numret som gäller för kanalen du tittar på, i regel 199
- Programmet kommer nu tillbaka i bild, med text.
Hur tittar du på TV? Tittar du på en smart-tv eller en tv med box? Beroende på vilken tv och tv-distributör du har finns olika sätt att aktivera textningen. På tv textas svenska program för hörselskadade. Det är en dold undertextning som måste aktiveras av tv-tittaren själv. På engelska heter det Closed Captioning (CC). Undertextning för hörselskadade innebär att olika ljud beskrivs i text på textremsan (till exempel ”det ringer på dörren” eller jazzmusik spelas i bakgrunden”).
Textning för hörselskadade, sidan 199
Med en traditionell tv aktiverar du själv svenska undertexter via text-tv knappen på fjärrkontrollen och sidan/siffrorna 199.
Text-tv-sidor med textning för olika kanaler
Alla program textas inte, men när textning finns så hittar du texten på följande sidnummer för respektive kanal:
- SVT1: 199
- SVT2: 199
- TV3: 199
- TV4-gruppens kanaler: 199
- Kanal 5: 199
- Kanal 9: 199
- Barnkanalen/SVT24: 199
- SVT Kunskapskanalen: 199
- SVT World: 199
- C More: 199
- Viasat: 690
- BBC Prime: 886
Krav på tv-bolag om textning
SVT och UR
SVT och UR ska texta 100 procent av förinspelade program och minst 75 procent av direktsända program.
Regionala tv-nyheter textas med automatisk taligenkänning, textningen kan dock inte ses direktsänt. Den textade versionen går att se strax efter sändning på SVT Play. Textningen finns alltså inte på linjär tv eller på direktsändningen på SVT Play. Läs mer om textning av regionala tv-sändningar.
Läs mer om hur SVT arbetar med undertexter svt.se och textning av regionala tv-nyheter.
Ingen undertext?
- Vilket program?
- När sänder programmet?
- Hur var felet – text saknades, texten var felaktig, texten var inte synkad, texten kom sent eller tidigt?
- Såg du det direkt när det sändes i broadcast, eller på Play-tjänsten?
- Vilken tv-distributör används?
- Fiber eller kabel?
- Används Chromcast eller Apple tv?
TV 4
Allt förinspelat ska textas och minst 50 procent av det direktsända tv-programmen ska textas.
Myndigheten för Press, Radio och TV, (MPRT) beslutar om kraven för TV4.
Synpunkter på textningen på tv
Om du har synpunkter på textningen i de marksända kanalerna kan du mejla dem direkt.
SVT: kontakt@svt.se
TV 4: tittarservice@tv4.se
- Var så tydlig och specifik som möjligt när du kontaktar TV-kanalerna.
- Uppge vilket program det gäller, när det sändes och vad du är missnöjd med.
- Vänd dig även till tv-bolagen dem om du är missnöjd med ljudkvalitet eller bakgrundsljudet.
Anmälan till Granskningsnämnden
Om du är missnöjd med textningen av ett program eller inslag som sänds av ett svenskt programföretag kan du göra en anmälan till Granskningsnämnden. Du kan också anmäla om du sett ett förinspelat program på SVT eller TV4 som inte varit textat.
Läs mer vilka program du kan anmäla till Granskningsnämnden.
Lagkrav på tv-bolag men inte för distributörer
TV-sändningar idag spänner över allt från:
- Satellit, boxar, kabelnät – digitalt o analogt (broadcast)
- Webb – Play och streamingtjänster
- På dator, surfplatta, mobil, armbands-ur
- Donglar – Apple-TV, Chrome Cast
Alla boxar textar inte
Distributörer av tv-tjänster har boxar som inte alltid klarar av att leverera undertexter. Se till att fråga om textningen när du skaffar ny box.
HRF har påverkat en distributör att byta ut boxar till kunder som behöver textad tv.
Alla dessa olika distributionsvägar påverkar hur textningen kommer fram till tv-tittaren. Tre signaler ska komma fram till mottagaren – bild, ljud och text. Allt måste komma fram samtidigt för textningen ska vara användbar för tv-tittaren. Dessvärre kommer inte textningen alltid fram som den ska eftersom det inte finns en standardiserad hantering av textningsinformation mellan tv-sändnings-, distributionsbolag och tillverkare av boxar, tv-apparater, programvaror (mjukvara) datorer, surfplattor eller smartphones. Det finns krav på tv-bolagen att de ska texta men inga krav på företagen som distribuerar sändningarna.
Vid översatt textning av utländska program är istället texten oftast inbränd i själva bilden och är alltid synlig hos tv-tittaren/på skärmen.
Textning på webben
Därför är det smart att texta!
- Över 1,5 miljoner människor i Sverige har en hörselnedsättning. De flesta behöver textning för att kunna uppfatta vad som sägs.
- Även personer som hör bra har nytta av textning på platser med mycket bakgrundsljud och i situationer då ljudet inte kan vara på.
- 90 procent som kollar filmklipp i sociala medier har ljudet avstängt.
- Personer med annat förstaspråk kan lättare ta del av filmer om de är textade.
- Undertexter ökar sökbarheten på webben. Ord och fraser i undertexterna hjälper Google att matcha sökningar med ditt filmklipp så att fler hittar det.
- Studier visar att undertexter skapar ett högre engagemang hos tittaren.
Rörligt material med ljud måste textas
Alla rörliga bilder med ljud ska vara textade på webben. Nyhetsinslag och direktsändningar från mediehusens webbar, informationsfilmer i digital myndighetsinformation – allt måste textas om det ska vara tillgängligt för hörselskadade. Undersökningar visar att cirka 90 procent surfar på webben utan ljud, ändå läggs samhällsviktiga nyheter ut utan textning.
Myndigheters webbar
För myndigheter gäller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Lagen ställer krav på att myndigheter ska texta på webben, i appar och i sociala medier. Lagen gäller från:
- Nya webbplatser: 23 september 2019.
- Befintliga webbplatser: 23 september 2020.
- Mobila applikationer: 23 juni 2021.
Alla kan texta på webben
Att texta på webben är enkelt och alla kan göra det. Utvecklingen inom automattextning går snabbt. Inom kort kommer det troligen finnas lösningar som går att använda i professionella sammanhang. I dagens lösningar sätter inte automattextning ut några punkter, stora bokstäver med mera – allt text kommer i ett enda lång flöde. Det kan vara svårt att läsa den typen av text för en del.
Hörselsmarta webbtips från HRF
Texta alltid filmklipp på webben. Alla kan enkelt texta filmklipp idag. Det bästa är att ha filmer där texten ligger i filmen, och syns hela tiden eller att har ett format där det går att plocka fram/ta bort textningen efter önskemål.
Transkribera poddar. Poddar är väldigt populärt men den som inte hör kan inte ta del av vad som sägs i poddar.
Livesändningar går att texta. Vid livesändning av ett event på webben, livesänd även skrivtolkningen, eller anlita direkttextare och koppla ihop det i utsändningen. Det går även att livesända teckenspråkstolkning.
Läs mer om texta rörlig media på webbriktlinjer.se en webb från DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) och PTS (Post och telestyrelsen).
Textning på bio och film
Textning på bio
SF Bio textar de flesta svenska filmer. Men det finns fortfarande svenskspråkiga filmer som inte textas, till exempel saknar utländska dubbade familjefilmer textning. Vilket gör att hörselskadade väljer bort att titta på film tillsammans med sina barn eller barnbarn.
Textning för hörselskadade på dvd
Flertalet nyproducerade svenska filmer och även en hel del äldre filmer som ges ut på dvd är numera försedda med svensk text för hörselskadade. Det är emellertid ingen självklarhet att dvd-filmer är textade, eftersom lagen inte kräver det. Om du är missnöjd med textningens kvalitet eller om dvd-omslaget utlovar textning trots att text saknas, kontakta dvd-distributören och klaga.
Textad kultur: teater, musikal och opera
Textning av teater, musikal och opera.
Numera textas opera- och musikalföreställningar samt även en del teaterföreställningar. Replikerna visas antingen på scenen eller på mobil, surfplatta via WIFI eller på en liten display som användaren får hämta ut och ha vid sin plats. Eftersom föreställningar sker live krävs att personal följer framförandet och matar fram rätt replik då tempot i föreställningen kan variera. Men det allra mest tillgängliga är att att textremsan syns på scenen så man lättare kan följa vad som sker på scenen.
Photo courtesy of San Diego Opera.
Textning och visuell information i offentliga miljöer
Nummerdisplayer
Alla affärer, vårdgivare och liknande verksamheter där det förekommer köer ska ha visuell köhantering (nummerdisplayer) – inte utrop av nummer.
Textdisplayer allmänna kommunikationer
Vid utrop i högtalarsystem, till exempel på allmänna kommunikationer (buss, tåg, spårvagn, flyg, båt/färja) och på terminaler, stationer och hållplatser är information via textdisplay nödvändigt för hörselskadade. Meddelanden på textdisplayerna ska inte bara omfatta förprogrammerade uppgifter, till exempel om hållplatser, utan även oförutsedda händelser, till exempel förseningar. Rese-appar där uppdateringar om ändringar sker kontinuerligt är också ett bra stöd för hörselskadade som har tillgång till smartphones.
Textad informationsfilm
All information som presenteras på film/rörlig bild ska vara textad. Detta gäller inte minst säkerhetsinformation ombord på flygplan, färjor och terminaler.
Olika tekniker för att texta
Undertextare översätter i regel program från andra språk till svenska.
Direkttextare/skrivtolkar är utbildade för att skriva snabbt på svenska och direkttextar livesändningar, sändningar i efterhand samt arbetar som skrivtolkar åt hörselskadade och döva.
Skuggtalarteknik innebär att en röst som en dator/robot känner igen upprepar allt som sägs samt formulerar fullständiga meningar med punkt och stor bokstav, för att sedan roboten/datorn automatiskt skriver ut allt som fullständig och läsbar text.
Automatgenererad text blir allt vanligare. Automatgenererad text kommer i ett enda flöde, utan kommatecken, punkter eller stora bokstäver, och kan därför vara svårläst för en del personer. I professionella sammanhang redigeras automatgenererad text i efterhand för att texten ska bli lättare att läsa och förstå.