Vården är sällan anpassad för att möta personer med nedsatt hörsel. Det finns inte tillgång till hörhjälpmedel. Information ges oftast muntligen och för frågor eller kontakt hänvisas till telefon, där det ofta krävs att man tar sig igenom många val som läses upp av en röst. Men med rätt kunskap kan vården blir mer tillgänglig för hörselskadade.
Du har rätt till tillgänglig information
Patientlagen 3 kapitlet, 7§
7 § Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen.
Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det.
Läs mer om patienträttigheter på Vårdguiden 1177.
Beskriv dina kommunikationsbehov. Är du orolig för att bli sjuk och hamna i ett utsatt läge som hörselskadad, för att du har svårt att höra och avläsa vårdpersonalen? Förbered då ett papper där du kort beskriver din hörselskada och vad du behöver. Det kan vara ett helt vanligt papper med två-tre punkter där du kort beskriver din hörselskada och vilka kommunikationsbehov du har. Det kan till exempel stå att du använder cochleaimplantat, att du är döv när implantatet inte är på och att du behöver batterier till ditt implantat (ange gärna var batterierna finns). Skriv också om du behöver skrivtolkning eller teckenspråkstolkning. Be personalen skriva lappar till dig om tolkning saknas.
Om du blir sjuk och behöver sjukhusvård kan du möta vårdpersonal med munskydd. Det kan vara svårt att höra och avläsa vad personalen säger. Det finns flera möjliga lösningar på det:
Om du inte är nöjd med vården
På 1177 Vårdguidens e-tjänster finns det under din journal möjlighet för vårdpersonal att lägga in särskilda behov som du har. Det kan till exempel vara att du är hörselskadad och har särskilda kommunikationsbehov, till exempel skriftliga underlag.
Alla regioner har inte aktiverat den här möjligheten på 1177 och deras e-tjänster. När loggar in ser du om just din region har aktiverat ”Uppmärksamhetssignaler”.
Att kontakta vården som hörselskadad
Hörselskadade behöver be anhöriga om hjälp för att boka tider, eller ta mot samtal från en vårdcentralens automatiska uppringningsfunktion. Det blir svårt att värna om sin integritet som hörselskadad. Alla har inte heller nära anhöriga att be om hjälp. Av säkerhetsskäl är inte e-post ett alternativ i vårdkontakter. Regioner har tillgång till chatt- och sms-funktioner men använder dem inte.
Att ringa sjukvården innebär ofta tonvalsmenyer. Automatiska talsvarstjänster är en utmaning för hörselskadade som ofta behöver ringa om flera gånger för att uppfatta de automatiserade instruktionerna som sägs.
För att gravt hörselskadade och döva ska kunna ringa till instanser som inte har texttelefoner har PTS, myndigheten Post- och telestyrelsen tagit fram förmedlingstjänster. Telefonsystem med tonvalsmenyer måste kunna hantera samtal via förmedlingstjänster för att vara tillgängliga för hörselskadade och döva.
Vårdcentraler och vårdmottagningar bör alltid kunna erbjuda alternativa kontaktvägar, som e-post, chatt eller lämna meddelanden på ”Min sida” på 1177.
HRF: ”En halv miljon i riskgrupperna har svårt att nå 1177”
Läs vad HRF anser om hörselskadades möjligheter att nå 1177 i akuta situationer i HRF:s debattartikel i Dagens medicin.
Ofta går det endast att kontakta vården via tal-telefon, vilket är otillgängligt för en del hörselskadade. E-post har inte tillräcklig sekretess för att användas i patientsammanhang.
En del regioner skickar påminnelser om besök via sms. Men sjuk- och hälsovården skulle kunna använda sms-kontakter i större utsträckning än vad som görs idag, till exempel att patienter skulle kunna kontakta vården via sms.
Genom att logga in på 1177 med BankID går det att via ”meddelanden” boka icke-akuta tider eller skriva meddelanden till exempel att förnya recept. Men långt ifrån alla mottagningar ger den möjligheten till sina patienter.
Det finns även möjlighet för vårdmottagningar att aktivera chatt via 1177. I Stockholms län finns flera vårdcentraler som erbjuder kontakt via chatt.
För en del hörselskadade är videomöten ett bättre alternativ än vanligt telefonsamtal eftersom det med bild är lättare att avläsa den som pratar.
Regioner och vårdmottagningar har via 1177 möjlighet att aktivera totalkommunikation som videosamtal och videomöten, men få erbjuder de möjligheterna.
Viss vårdcentraler i Stockholm erbjuder videosamtal. I några regioner har vissa verksamheter börjat använda videomöten, till exempel Region Västra Götaland och vårdcentraler i Dalarna via appen ”Min vård”.
Allt material med ljud på webben måste textas om det ska vara tillgängligt för hörselskadade. Läs mer om att texta på webben.
Lästips
HRFs medlemstidning Auris har i flera reportage tagit upp hörselskadades möten med vården.
I mötet med patient över disk eller liknande måste ljudmiljön i lokalen vara bra. Bakgrundsbuller, slammer och sorl kan göra det svårt att uppfatta. Det kan vara integritetskränkande att någon pratar högt och ställer frågor om man har svårt att höra på vårdmottagningen. Hörselskadade behöver större nivåskillnad mellan talet och bakgrundsljudet än vad normalhörande behöver. God ljudmiljö och bra akustik är avgörande för att hörselskadade ska uppfatta det som sägs.
Personer som är gravt hörselskadade eller döva kan behöva teckenspråkstolk. Med förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net finns det tillgång till tolk på distans kostnadsfritt dygnet runt. Ladda ned appen till mobiltelefon på mottagningen och det finns tillgång till teckenspråkstolk dygnet runt.
*Enligt lagen krävs receptionsslinga: BBR 3:145 ”receptioner ska utrustas med teleslingor eller andra tekniska lösningar så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. (BFS 2013:14).”
För vårdpersonal: Videoguider om hörapparatskötsel
För dig som jobbar i vården, är här korta filmer som visar hur du byter batterier, filter, slang med mera på hörapparaterna. Hörselskadade patienter och boenden som inte klarar av grundläggande hörapparatskötsel måste få hjälp. Alltför ofta har patienter hörapparater som inte fungerar för att batteriet är slut, hörapparaten smutsig eller något annat enkelt åtgärdat underhåll som inte är gjort.
Se även råd till hemtjänstpersonal och personal på äldreboenden.
1. Vänd dig alltid mot den du talar med. Patienten måste kunna se ditt ansikte och din mun tydligt. Belysningen på ansiktet på den som pratar är viktig.
2. Tänk på att en person som hör dåligt kan behöva extra tanketid för att bearbeta informationen då det kräver mycket arbetsminne att ens uppfatta det som sägs.
3. Ha telefonnummer till tolkcentralen så att det snabbt går att beställa skrivtolk, teckenspråkstolk eller dövblindtolk.
4. All viktig talad information ska också kunna ges skriftligt.
5. Lär dig grunderna för hur en hörapparat fungerar. Här finns korta filmer med tips och råd om enkel hörapparatskötsel.
6. Skaffa en samtalsförstärkare till varje avdelning och lär dig den.
7. Finns tv-apparat på avdelningen ska den ha text-tv-funktion och personalen ska veta hur man får fram texten.
8. Kuratorer, psykologer, talpedagoger, arbetsterapeuter och fysioterapeuter behöver ha utrustning, till exempel samtalsförstärkare eller mikrofon och teleslinga, för att kunna föra samtal med patienter som har nedsatt hörsel/hörapparater.
9. Se över ljudmiljön på din avdelning.