Hörselskadad och ny i Sverige

Andelen hörselskadade är högre bland personer som är födda i utlandet än bland personer födda i Sverige. Orsakerna är flera. Personer som har tvingats fly från länder och områden med krig och tortyr kan ha hörselnedsättning och tinnitus efter att ha upplevt skottlossning, explosioner, misshandel och andra traumatiska upplevelser.

En annan vanlig orsak är brist på sjukvård. Många har drabbats av sjukdom i länder där det är svårt att få tillgång till sjukvård och mediciner, med hörselproblem som följd.

Och för personer med hörselskador är det långtifrån självklart att kunna få hjälp; i stora delar av världen finns det inte allmän hörselvård, och det är ofta ovanligt med hörapparater och andra hörhjälpmedel.

Vet du att du hör dåligt? Då ska du kontakta läkare för att komma till hörselvården. Där finns specialister som kan ge dig råd och tillgång till hjälpmedel som gör att du kan höra bättre.

Vill du dölja din hörselskada?

Det är vanligt att undvika att prata om hörselproblem, både i Sverige och i resten av världen – ibland för att vi skäms och tycker att det är jobbigt att visa andra att vi inte hör bra. Men tänk på att en hörselskada märks mindre när vi får hjälp med att höra bättre.

Vet du inte om du hör dåligt?

Då är det viktigt att göra ett hörseltest. Du kan börja med att besvara frågorna i HRFs lilla hörseltest.

Hörselvården är specialistvården för dig som har en hörselskada. Hörselvården finns i alla landsting i Sverige, och är en del av den allmänna hälso- och sjukvården. Hörselvården gör först en hörselundersökning, med olika hörselmätningar. Om du har en större hörselnedsättning får du prova ut hörapparater och hjälpmedel. Hörselvården kan också ge dig kunskap om din hörsel och goda råd hur du kan få en bättre vardag med din hörselnedsättning.

Hörselvård för dig som är asylsökande

Alla asylsökande erbjuds en hälsokontroll när de till Sverige. Många tackar nej, bland annat av oro för att sjukdomar och funktionsnedsättningar kan vara skäl för avvisning. Men hälsoproblem är aldrig skäl till avvisning. Det som händer är istället att du kan missa viktigt och bra stöd som du har rätt till i Sverige, till exempel hörselvård.
Om du har en hörselskada och behöver hjälpmedel, men inte är bosatt i Sverige, då gäller särskilda regler. Reglerna varierar beroende på om du är asylsökande eller turist (tillfällig besökare). Asylsökande har rätt till ”akut vård”, och det inkluderar hjälpmedel. Vem som betalar för hjälpmedlet varierar beroende på vilket land du kommer ifrån. Fråga landstingets hörselvård eller vårdcentralen om vad som gäller i ditt fall.

Språket är nyckeln till delaktighet. För att få en fungerande tillvaro var vi än befinner oss i världen behöver vi kunna kommunicera med andra
– i skolan, på jobbet, i affären, med grannarna.

Att komma till ett nytt land med ett nytt språk är en stor utmaning i sig. Att dessutom ha en hörselskada gör det mångdubbelt svårare.
Här är några kommunikationsproblem som är vanliga för nyanlända med hörselnedsättning:

Störande ljudmiljöer

Hörselskadade har svårare än andra att uppfatta vad som sägs när det finns mycket bakgrundsljud, till exempel i en lokal där många personer rör sig, pratar, skrapar med stolar. Ännu svårare är det för hörselskadade med ett annat förstaspråk. Denna grupp behöver mycket bra ljudmiljö, med stor ljudskillnad mellan tal och bakgrundsljud, visar forskning.

Nya språkljud

Varje språk har sin egen ljuduppsättning, och att vänja sig vid ett främmande språk med nya språkljud kan vara svårt för vem som helst. För hörselskadade är det särskilt jobbigt eftersom hörselnedsättningen gör det svårare att uppfatta och urskilja en del ljud, oftast i diskanten. Och en stor del av de svenska språkljuden befinner sig just i diskanten.

Osäkerhet

Alla hörselskadade upplever från tid till annan osäkerhet: Hörde jag rätt? Missade jag något nu? Denna osäkerhet kan bli dubbel för den som är ny i landet och inte behärskar språket. Det handlar då inte bara om att höra rätt, det handlar också om att tolka det som sägs rätt. I takt med att vi får mer kunskap om samhället, kulturen och sammanhanget ökar tryggheten.

Spänningsvärk

Många hörselskadade har problem med anspänning, stress och ofta även tinnitus, som en följd av ansträngningen av att försöka uppfatta vad som sägs. Sådana besvär kan vara särskilt påtagliga hos asylsökande och andra som kommer till Sverige med hemska upplevelser i bagaget, med stor oro för anhöriga i annat land, och som väntar på besked om asyl.

Just därför är det så viktigt att du tar din hörselskada på allvar och söker hjälp för att höra bättre. Med rätt stöd och rätt hjälpmedel blir det lättare att lära dig svenska och samtala med andra. Därmed blir det lättare att undvika problem med att få och behålla jobb, att hänga med i studier och så vidare. Därmed mår du bättre, får starkare självförtroende och får större möjligheter att forma ditt liv.

Förmedlingstjänst – att använda texttelefoni med annat språk än svenska
Om du är folkbokförd i Sverige, är hörselskadad och har väldigt svårt att höra i telefon kan du ha rätt till texttelefoni.  Tidigare fanns det särskilda texttelefoner, men numera kan du ringa från vilken dator som helst med internetuppkoppling. Du behöver också en mobiltelefon, som debiteras samtalskostnaden. Att ringa med texttelefoni kostar som ett vanligt telefonsamtal.

Du kan få samtal förmedlade på svenska och engelska utan förbeställning. Läs mer om hur du gör på www.texttelefoni.se

När du har fått uppehållstillstånd och söker jobb kan du få stöd från Arbetsförmedlingen. Inom Arbetsförmedlingen finns avdelningen Rehabilitering till arbete, som i sin tur har fem specialistenheter i landet med särskilda resurser för hörselskadade. De kan se till att du får det stöd du har rätt till, bland annat när det gäller hjälpmedel och anpassningar på arbetsplatsen.

På Arbetsförmedlingen finns etableringshandläggare, de jobbar med att hjälpa nyanlända. De har ett frågeformulär som fylls i inför arbetet med att ta fram en etableringsplan. I det formuläret finns frågor kring hälsa, inklusive en fråga om hörsel.
Om du uppger att du har en hörselnedsättning ska etableringshandläggaren kontakta en av Arbetsförmedlingens specialistenheter med särskilda resurser för hörselskadade. På så sätt kan du få bättre förutsättningar att få en bra arbetssituation.

Ofta blir första steget för specialistenheterna att ta initiativ till en hörselutredning, följd av utprovning av hörapparater/hjälpmedel och annan rehabilitering. Bra hörselvård gör att ditt arbetsliv, och alla andra delar av livet, fungerar betydligt bättre.

Ett av de bästa sätten att lära sig om Sverige och hur samhället fungerar är att få svenska vänner som kan berätta och ge råd om olika praktiska saker.

För dig som är hörselskadad är det särskilt värdefullt att lära känna andra hörselskadade, som vet hur det är och kan ge dig tips om hur du kan få hörselvård och hjälpmedel, och få vardagen att fungera bättre.

Hörselskadades Riksförbund (HRF) har föreningar i hela landet, från norr till söder. Här träffas hörselskadade och ger varandra stöd och vänskap – och du är varmt välkommen att bli medlem! Det finns en särskild grupp som heter Shiba99 för medlemmar med invandrarbakgrund inom HRF-distriktet i Stockholms län.