I skolor, förskolor och fritidshem är det inte ovanligt med genomsnittliga ljudnivåer på 70 decibel. Barn, elever och pedagoger får sämre förutsättningar att göra det de ska – kommunicera, lära sig och undervisa.
Därför är god ljudmiljö avgörande i skolan
Varför är en bra ljudmiljö viktigt i skolan?
Elever får sämre förutsättningar att lära sig i undervisningslokaler med dålig akustik. Skollokaler behöver ljudmiljöer där lärare och elever kan uppfatta tal utan ansträngning.
Arbetsminnet försämras i dålig ljudmiljö
Dålig ljudmiljö kräver att mer av arbetsminnet måste användas för att höra och ”tolka” vad läraren säger, istället för att fokusera på innehållet/budskapet. Alltså försämras möjligheten att lagra och minnas kunskapen som förmedlas.
Problemen uppstår långt innan ljudnivån når nivåer som skadar hörseln. Andras prat, stolskrap eller fläktsurr från ventilation försämrar snabbt taluppfattbarheten om de akustiska förhållandena i lokalen är bristfälliga. Resultatet blir en ond cirkel. För att höras höjs rösten, oro och stök i klassen höjer ljudnivån och rösten behöver höjas än mer för att höras. Trötthet och brist på koncentration blir följden för både lärare och elever.
Så påverkas vi av dålig ljudmiljö:
- Stor del av arbetsminnet går åt att försöka uppfatta vad som sägs
- Svårare att minnas och bearbeta talad information
- Svårare att vara delaktig i skolans dialog
- Barn får sämre förutsättningar att utveckla sitt språk
Nödvändigt för några, men bra för alla
Alla drabbas av dålig ljudmiljö i skolan, både elever och lärare. Men särskilt drabbas elever med hörselnedsättning. Dessutom drabbas:
- elever med annat hemspråk än svenska
- elever med läs- och skrivsvårigheter
- elever med koncentrationssvårigheter
Undersökningar som gjorts visar att flertalet skollokaler idag har så bristfällig ljudmiljö att de inte ens når upp till ljudklass C, vilken är det ställda minimikrav som gäller för nybyggda skolor.
Skolan är lärarnas arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkets skolinspektioner 2015-16
Hörselskadades Riksförbund har gått igenom ett slumpmässigt urval av inspektionsprotokoll från Arbetsmiljöverkets skolinspektioner. Vid närmare hälften av inspektionerna fanns
bullerrelaterade anmärkningar. Arbetsmiljöverket inspekterade närmare 30 procent av landets skolor under 2015-16.
Arbetsmiljöverket ser behov av hörselkontroller
Särskilt bullerutsatta är idrotts-, musik- samt trä- och metallslöjdslärare. Därför borde dessa lärargrupper erbjudas regelbundna hörselkontroller.
Störande buller en arbetsmiljöfråga
Brister i skolans ljudmiljö är för lärare en arbetsmiljöfråga. I en undersökning bland lärare uppgav två av tre att de hade problem med ljudmiljön på jobbet i stort varje dag/varje vecka (pdf). Samma undersökning visar dessutom att 57 procent av lärarna har svårt att höra vad eleverna säger i klassrummet. Sådana kommunikationsproblem gör det svårare för både lärare och elever att göra ett bra jobb i skolan. (”Kakofonien” en ljudmiljörapport från Hörselskadades Riksförbund 2010, pdf)
Bullerföreskrifter och arbetsmiljöarbetet handlar nästan bara om hörselskadligt buller. Men även störande buller är ett arbetsmiljöproblem.
Buller från andra människor stör mest
Aktivitetsljud som röster, skrammel, skrapande stolar, steg och så vidare är de ljud som stör mest i skolan. Är rumsakustiken dålig reflekteras alla aktivitetsljud så att ljudet förstärks ytterligare. Och då blir det svårt att tala i normal samtalston som är cirka 60-65 decibel.
Ljudnivåer i skolan/förskolan ligger ofta på cirka 65–78 decibel (Arbets och miljömedicin, Uppsala 2009). För att en röst ska höras behöver den vara cirka 10 decibel högre än bakgrundsljudet. Barn behöver en skillnad på 15 decibel. Det innebär att i en miljö där bakgrundsljudet ligger på 60 decibel måste lärarens röst ligga på 75 decibel för att barnen ska höra ordentligt – och det är nästan att skrika. Därför är det vanligt med röstproblem hos lärare.
Klassrum anpassade för monolog, inte dialog
Skollokaler som används i dag är är ofta byggda för traditionell ”katederundervisning” – envägskommunikation. Klassrummen är inte anpassade till dagens flexibla undervisning, med mycket dialog och flera pågående samtal samtidigt i mindre grupper. Dessutom är ofta är skola och fritids integrerade i samma lokaler, med en helt annan ljudnivå
och rörlighet än för bara 20 år sedan. Skollokalerna är inte alltid anpassade utifrån verksamheten som bedrivs i dem.
Åtgärda ljudmiljön i skolan – praktiska råd
Mät ljudmiljön
Kommuner bör genomföra mätningar av ljudmiljön i samtliga skollokaler. Mät ljudstyrkan, efterklangstiden och annat som påverkar möjligheten att utan svårigheter uppfatta tal. Utifrån sådana kartläggningar av ljudmiljön i skolan bör kommunerna se till att det upprättas handlingsplaner om åtgärder för att förbättra och underhålla ljudmiljön. Här är en handlingsplan för bättre ljudmiljö.
Skaffa rätt kunskap
I alla projekt för att skapa god ljudmiljö i skolan är det viktigt att anlita erkända akustikexperter, så att åtgärderna genomförs på rätt sätt. Det är bra om skolansvariga har viss kunskap om ljudmiljö – om problemens orsaker och konsekvenser, samt om vad som krävs för att uppnå bra ljudmiljö med goda förutsättningar att uppfatta
tal. Här är några tips för att få mer kunskap.
- Filmade föreläsningar och presentationer av ledande experter om skolans ljudmiljö, från Kunskapsdag arrangerad av Hörselskadades Riksförbund och Specialpedagogiska skolmyndigheten november 2016
- ”Vägar till god ljudmiljö”, filmad föreläsning med Yvet Martin, akustiker. Ger dig kunskap, tips och praktiska lösningar som underlättar att fatta beslut och vidta åtgärder för att förbättra ljudmiljön i skolan och på arbetsplatsen.
- Lär mer om auditiv miljö på Specialpedagogiska skolmyndigheten
En investering som lönar sig
När nybyggda skolor måste ljudsaneras i efterhand kan det bli onödigt dyrt, därför är det viktigt att planera för bra ljudmiljö redan från början. Men även i befintliga skolor är ljudmiljöåtgärder en investering som lönar sig. Både lärare och elever får en arbetsmiljö som de mår bättre av.