Om ljudmiljö

Skriv ut Lyssna

Buller som försvårar samtal och kommunikation påverkar vår koncentration, prestation och vårt minne. Hela vår hälsa påverkas. Kraven på effektivitet och kommunikation blir allt större samtidigt som ljudmängden ökar i samhället. Bättre ljudmiljöer gagnar alla. För hörselskadade är god ljudmiljö en förutsättning.

Vad är samtalsstörande buller?

Tre svåra ljudmiljöer:

på jobbet har fyra av tio svårt att höra vad andra säger
i samlings- och undervisningslokaler har en av tre svårt uppfatta vad som sägs
på café och restaurang har varannan svårt att höra

Källa: ”Kakofonien”, en ljudmiljörapport från Hörselskadades Riksförbund, 2010 (pdf)

Buller är oönskat ljud

De fIesta förknippar ”buller” med starka ljud och oväsen. Men buller handlar inte om hur mycket det låter, utan om hur det upplevs. Allt ljud som upplevs som obehagligt och störande är buller, även om det inte är skadligt för hörseln. Buller är oönskat ljud, oavsett ljudstyrka. Hittills har forskare och myndigheter ägnat mest uppmärksamhet åt störande buller vid bostäder, framför allt trafik- och byggbuller. Men de flesta av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid utanför hemmet – på jobbet, i skolan, i affärer, i restauranger/caféer, i olika samlingslokaler… Miljöer som borde vara samtalsvänliga.

Samtalsstörande ljud

Samtalsstörande ljud är ljud som inte är direkt skadliga för hörseln, men gör det svårt att höra och samtala. Dålig ljudmiljö orsakar försämrad koncentration, minne, prestationsförmåga, hälsa och livskvalitet.

På en decibelskala ligger samtalsstörande ljud någonstans mellan 40 och 80 decibel, beroende på situation, lokal och person. Men hur vi upplever en viss ljudmiljö handlar inte bara om ljudets styrka. Våra möjligheter att uppfatta vad som sägs beror också på var det sägs. Enstaka röster, steg och andra vanliga ljud kan tillsammans bli till ett oväsen i ett rum som är utformat på ”fel” sätt.

För att få en samtalsvänlig ljudmiljö och bra hörbarhet räcker det inte att dämpa eller ta bort oönskade ljud. Utan man måste också lyfta fram de önskade ljuden – framförallt tal – på rätt sätt. Vilket kräver kunskap och rätt akustiska åtgärder.

Textad föreläsning: ”Vägar till god ljudmiljö” med konkreta aukustiktips

Yvet Martin, akustiker, ger konkreta tips om att förbättra ljudmiljön i skolan och på arbetsplatsen. Efter föreläsningen kan du fatta rätt beslut och vidta åtgärder som verkligen gör skillnad för ljudmiljön.

Hörselskadade drabbas hårdast

Personer som hör dåligt har lägre störningströskel än normalhörande. Om omgivningsljud (buller) är för starka i förhållande till det vi vill höra (tal) upplever vi ganska snabbt att vi blir störda. För normalhörande vuxna behöver omgivningsljud vara 10 decibel lägre än talet. För barn och äldre med normal hörsel behöver skillnaden vara upp till 15 decibel. För hörselskadade och andra grupper så krävs det ännu större skillnader för att höra och uppfatta samtal. Dåliga ljudmiljöer är ett stort problem för hörselskadade.

Så påverkas vi av samtalsstörande buller

Störande ljud skadar inte hörseln, men är ändå dålig för oss. Vanliga besvär är svårt att minnas, koncentrationsproblem, huvudvärk, trötthet, irritation och svårigheter att höra som en följd av dålig ljudmiljö.

Störande ljud försämrar prestationsförmågan

Svårare med koncentration, inlärning samt att minnas
Att dagligen visats i stökiga miljöer utan ljudvila orsakar ihållande trötthet
Störande ljud väcker irritation och stjäl energi och fokus

Dålig ljudmiljö skapar kommunikationsproblem.

Bakgrundsmusik, skrammel, stolskrap, sorl och andra aktivitetsljud i lokaler med dålig akustik gör det svårt att uppfatta samtal, även om bakgrundsljuden inte når särskilt starka ljudnivåer. Extra svårt är det för personer med nedsatt hörsel.

Att inte höra vad andra säger är besvärligt på flera sätt. Det uppstår lätt missförstånd. Missförstånd kan vara tidsödande, eftersom det kan bli nödvändigt att dubbelkolla och kanske även göra om saker. Ibland kan missar och hörfel även leda till säkerhetsrisker och andra allvarliga problem, bland annat i arbetslivet.

Samtalsstörande ljudmiljöer är jobbiga på ett känslomässigt plan. Nästan alla mår dåligt av att hamna utanför samtal, att gå miste om ett skämt eller att göra en miss för att vi hört fel. Det inger känslor av obehag, osäkerhet och brist på ”kontroll” att inte hänga med vad som sägs. Kommunikation är en central del av alla våra relationer. När kommunikationen inte fungerar då störs även våra relationer.

Dålig ljudmiljö försämrar minnet

I dåliga ljudmiljöer måste vi använda en större del av arbetsminnet bara för att tolka vad som sägs. Därmed har vi mindre minnesresurser kvar till att bearbeta den information vi får. Vilket gör att även om vi kan förstå vad som sägs så försämras möjligheten till inlärning, problemlösning och förståelse.

Undersökningar visar att det svårare att minnas saker i en dålig ljudmiljö med buller än i en god ljudmiljö. Även efterklangstiden, ”ekoeffekten” i ett rum, har betydelse för minnet. Ju mer komplexa uppgifter vi står inför, desto känsligare är vi för störande ljud.

Samtalsstörande ljudmiljöer skapar stress

Kommunikationsstörningar, koncentrationssvårigheter, irritation och andra negativa effekter av störande ljud kan var för sig och tillsammans ge upphov till stress och stressymptom. Detta kan i sin tur ge upphov till eller försvåra olika hälsoproblem. Olika personer är olika känsliga för ljud. Särskilt utsatta är de som drabbas av återkommande kommunikationsproblem – inte minst personer med hörselnedsättning. De kan uppleva utanförskap, osäkerhet och brist på kontroll, vilket i förlängningen kan skapa stress och även olika grader av nedstämdhet.

Undersökningar visar att när ljudnivån stiger, då ökar även hjärtfrekvensen. Andra forskningsstudier visar på ökat samband mellan buller och utökad utsöndring av stresshormoner. Vårt centrala nervsystem är ”programmerat” att reagera på ljud. En skyddsmekanism som varit central för vår överlevnad. Ljud varnar oss för olika faror, men vi kan inte stänga av mekanismen när vi inte behöver den. I dålig ljudmiljö utsätts vårt varningssystem för ständig anspänning, ofta utan att vi ens är medvetna om det.

Fakta om ljudstyrka, exponeringstid, efterklangstid, frekvens och talljud

Individuella förutsättningar

Vi är individer även när det gäller ljud. Hörselskadade störs ofta mer av bakgrundsljud än personer som hör bra. För starka ljud har en del har en smärtgräns på 120–130 decibel, medan ljudöverkänsliga personer kan uppleva ljud som plågsamma redan vid 40–50 decibel.

Ljud är en subjektiv upplevelse. Hur vi upplever en ljudmiljö beror inte bara på hur starkt ljudet är, utan också på våra egna förutsättningar, exponeringstid, efterklangstid, frekvens samt typ av ljud.

Ljudstyrka

Ljudstyrkan mäts i decibel och är ett mått som ofta nämns i samband med ljudstörningar. Decibelskalan är logaritmisk. Det innebär att t.ex. 73 dB är dubbelt så starkt som 70 dB, och 76 dB är dubbelt så starkt som 73 dB.

Exponeringstid

En kvart i 100 dB har samma effekt som åtta timmar i 85 dB. Ju starkare ljud vi utsätts för, desto kortare tid klarar vår hörsel av det. Även vid samtalsstörande ljud, under 80 decibel, spelar exponeringstiden roll. Att
vistas i störande ljud under en hel arbetsdag är en påfrestning som kan ge upphov till stress, trötthet, huvudvärk och andra hälsoproblem.

Efterklangstid

Väggar, tak, golv och andra ytor i ett rum fungerar som ”ljudspeglar”. Ljudet reflekteras mot dessa ytor och fortplantar sig som ekon genom rummet. Det här innebär att ett enda ljud förvandlas till flera, så att ljudet förstärks. Måttet på denna ekoeffekt kallas efterklangstid och är helt avgörande för hur lätt det är att uppfatta tal i rummet. Om efterklangstiden är för lång
hinner inte ljudet från ett ord klinga ut innan nästa ord kommer studsande. Ljuden flyter ihop och blir svåra att urskilja. Dålig ljudmiljö beror ofta på att efterklangstiden alldeles för lång i förhållande till rummets storlek och funktion.

Frekvens

I dagligt tal pratar vi om ”ljusa” och ”mörka” toner. I själva verket handlar det om hög och låg frekvens. En person med normal hörsel kan uppfatta ljud i ett frekvensområde mellan 20 och 20 000 hertz (Hz). Talljud ligger i huvudsak mellan 125 och 8 000 Hz. Vokaler ligger i lägre frekvenser omkring 500 Hz, medan konsonanter ligger i högre frekvenser omkring 2 000 Hz. Ljud är en subjektiv upplevelse. Hur vi upplever en ljudmiljö beror inte bara på hur starkt ljudet är, utan också på våra egna förutsättningar, exponeringstid, efterklangstid, frekvens samt typ av ljud. Lågfrekvent bakgrundsljud upplevs ofta som mycket störande även om det inte är starkt, bland annat eftersom det maskerar tal. Det kan till exempel vara ventilationsbrus, maskinsurr och sorl.

Typ av ljud

Andras prat i bakgrunden är bland det mest störande som finns, visar undersökningar. Det beror på att tal är en typ av ljud som våra hjärnor mer eller mindre automatiskt uppfattar som viktigt. Därför är det svårare att ”filtrera bort” tal än till exempel ett jämnt bakgrundsbrus. Särskilt störande blir det när vi vill uppfatta vad en person säger medan det pågår andra samtal omkring oss. De olika talljuden har samma ljudkaraktär och ”konkurrerar” därför med varandra.