Att skydda hörseln och ljudnivåer

Ljud är en subjektiv upplevelse. För ljudöverkänsliga personer kan även ljud på 40–60 decibel (dB) vara plågsamma, medan andra kan ha en smärtgräns på 120 dB. Upplevelsen av ljud beror inte bara på ljudstyrkan, utan också på rummets akustik, vilken typ av ljud det är och exponeringstidens längd. Att känna obehag vid ljud är inte alltid samma sak som hörselskadlig ljudnivå. Det är det faktiska ljudtrycket som når örat, i kombination med kroppens befintliga hälsostatus, som är hörselskadlig ljudnivå. Hörselskadade löper större risk att få bullerskador än normalhörande.

Vad är skadliga ljudnivåer?

Det är ljudstyrkan (dB) och tiden du utsätts för bullret som är hörselskadligt. Ljudnivåer som är skadliga för hörseln utgår från de riktlinjer som gäller i arbetslivet. Korta starkare ljud klarar hörseln i regel av. Men ju längre tid du utsätts för ljud desto lägre ljudnivåer påverkar hörseln negativt. En kvart i 100 dB har samma effekt som åtta timmar i 85 dB. Ju starkare ljud vi utsätts för, desto kortare tid klarar vi av det.

När riskerar du att få en hörselskada? Enligt arbetsmiljöverket: ”Om du under längre tid utsätts för buller som är högre än cirka 85 dB (A) riskerar du att få en hörselskada… Är man särskilt känslig kan man riskera att få en hörselskada även vid ljud som ligger inom 75-80 dB (A). Därför bör man vara försiktig och inte utsätta sig för genomsnittliga ljudnivåer över 80 dB (A) under sin arbetsdag. Impulsljud, till exempel slagljud är speciellt riskabla. Det kan räcka med enstaka, tillräckligt starka knallar för att man ska få en bestående hörselskada. Risken för hörselskada beror på hur starkt bullret är och på den tid man blir utsatt för bullret. Om ljudnivån till exempel ökar från 85 till 88 dB (A), måste man halvera den tid man blir utsatt för bullret för att risken att få en hörselskada ska vara oförändrad.”

Glasöron eller stenöron? Vi har alla olika anlag för bullerskador. En del har ”stenöron” och kan gå på konsert i 110 dB utan att få besvär efteråt. Andra har ”glasöron” och kan få bestående hörsel skador vid 80–90 dB. Hur känslig du är vet du först efteråt, när skadan redan är skedd. Här är tio ljudsmarta råd om att lyssna lite säkrare och hur du kan skydda dig genom att tänka efter före. Riktlinjerna är utformade för en genomsnittsperson. Det finns personer som klarar starkare ljudnivåer än riktlinjerna både för konserter och arbetslivet och några som är känsligare än riktlinjerna anger. Arbetsgivare och ansvariga ska utgå från riktlinjerna för att minska risken för onödiga hörsel- och bullerskador.

Riktlinjer, allmänna råd och vägledningar för bullernivåer i samhället

Tre myndigheter ansvarar för att förebygga hörselskador och att onödiga hälsorisker uppstår på grund av starka ljud och buller. De tre myndigheterna anger riktlinjer för bullernivåer i olika typer av verksamheter.

• Arbetsmiljöverket tar fram föreskrifter för ljudnivåer i arbetslivet. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att föreskrifterna följs.
• Folkhälsomyndigheten (FHM) ger allmänna råd för buller inomhus samt allmänna råd för höga ljudnivåer vid fritidsaktiviteter, till exempel konserter. Den som orsakar bullret, till exempel konsertarrangörer är ansvarig för att de allmänna råden följs.
• Naturvårdsverket tar fram vägledningar om buller utomhus från väg- och spårtrafik, industrier med mera. Ansvarig för att vägledningar följs är den som orsakar bullret till exempel en industri eller trafikverket.

Utsätts du för hälsofarligt buller?

Om du upplever för starka ljud eller kraftigt buller som inte verkar följa lagar och regler ska du kontakta den som orsakat bullret.
Om den som orsakar bullret inget gör kontaktar du miljö- och hälsoskyddsenheten i din kommun som är tillsynsansvarig. De flesta kommuner har mycket bra information om buller och ljudnivåer på sina webbar, där finns ofta förklarat vem som är ansvarig och vad som gäller för buller i samhället.
Kommuner har dock inte tillsynsansvar för arbetslivet. För buller och starka ljud i arbetslivet kontaktar du arbetsgivaren, företagshälsovården, facket samt gör anmälan till Arbetsmiljöverket.

Läs mer om buller, hörsel och hörselskador i Kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket (pdf). 

Arbetsmiljöverket beslutar om föreskrifter för buller i arbetslivet.

Ljudnivåer i arbetslivet

Generellt gäller följande riktlinjer  i arbetslivet: Om genomsnittsnivån under en arbetsdag på 8 timmar är högre än 85 dB måste hörselskydd användas. Vid 80 dB ska arbetstagare få tillgång till hörselskydd. Vid starka impulsljud gäller andra dB-värden. Arbetsmiljöverket skriver i sin broschyr Bort med bullret – en bra ljudmiljö lönar sig: 

”Undre insatsvärden…
Om det genomsnittliga bullret under en arbetsdag är 80 dB eller mer, eller om impulstoppvärdet är 135 dB eller högre, är arbetsgivaren skyldig att:
• Informera och utbilda arbetstagarna
• Erbjuda tillgång till hörselskydd
• Erbjuda hörselundersökning om riskbedömning och mätningar visar att det finns risk för hörselskada”

”Övre insatsvärden…
Om det genomsnittliga bullret under en arbetsdag är 85 dB eller mer, eller om den högsta ljudtrycksnivån är 115 dB eller högre, eller om impulstoppvärdet är 135 dB eller högre, är arbetsgivaren skyldig att:
• Genomföra åtgärder/skriftlig handlingsplan
• Skylta, avgränsa och begränsa tillträde
• Se till att hörselskydd används
• Erbjuda hörselundersökning”

Ovanstående gäller oavsett om hörselskydd används eller inte. Insatsvärde betyder att om mätningarna visar att dessa värden uppnås eller överskrids måste arbetsgivaren agera och göra insatser. Det finns även gränsvärden som inkluderar användande av hörselskydd, läs mer på Arbetsmiljöverkets webb.

Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:16 för fullständiga exponeringsvärden i arbetslivet, om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Gravida som arbetar i buller

Dels tar man hänsyn hur mamman, den gravida påverkas av buller men också fostret. Långvarig exponering för buller kan utlösa stress, trötthet och högt blodtryck vilket kan påverka graviditeten negativt. Ett foster börjar reagera på ljud runt vecka 24-26 ungefär då är hörselsnäckan fullt utvecklad. Gravida ska inte utsättas för bullernivåer i 85 dB eller mer, alltså då det krävs hörselskydd eftersom fostrets hörsel kan skadas. Bukvägg och fostervatten dämpar högfrekventa ljud men inte lågfrekventa ljud. Kraftig lågfrekvent ljud innebär troligen risk för hörselskada hos fostret. Läs mer om buller och gravida i arbetslivet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (pdf) och om buller och graviditet på Region Östergötlands webb.

Vanliga frågor och svar om buller på olika typer av arbetsplatser

Läs mer på arbetsmiljöverket.se vad som gäller för buller på olika arbetsplatser till exempel kontorslandskap, fritids, förskola, klassrum med mera.

Vibrationer och kemikalier 

Att utsättas för buller samtidigt med andra miljöfaktorer kan öka risken för hörselskador.

• Studier visar på möjlig samverkan mellan buller och hand-arm-vibrationer och ökad risk för hörselskador.
• Exponering för lösningsmedel samtidigt med bullernivåer nära gränsvärden ger ökad risk för hörselskador.
• Både bekämpningsmedel och bly kan påverka hörseln hos exponerade människor.

Läs mer om riskfaktorer för hörselskador i kunskapssammanställningen från Arbetsmiljöverket (pdf). 

Skadliga ljudnivåer och buller i arbetslivet?

Arbetsgivaren måste enligt arbetsmiljölagen förebygga risker i arbetsmiljön, om det finns en risk att drabbas av ohälsa för att ljudnivån (eller den ergonomiska arbetsmiljön) är dålig måste arbetsgivaren vidta åtgärder för att minska dessa risker. Du kan ta stöd av skyddsombud om du upplever dålig arbetsmiljö som arbetsgivaren inte åtgärdar. Du kan också kontakta företagshälsovården. Finns det ingen företagshälsovård kontaktar du arbetsgivaren direkt. Kan inte företagshälsovården eller arbetsgivaren mäta bullernivåerna tar de in konsulter som är specialister på bullermätningar. Arbetsmiljöverket har tagit fram en bullerapp som du kan ladda ner till din smartphone och mäta bullernivån själv.

Anmäl arbetsskada

Om du blivit utsatt för hörselskadligt buller under lång tid i arbetet eller råkat ut för en arbetsplatsolycka som skadat hörseln ska du anmäla arbetsskada.

Hörselskadades Riksförbund (HRF) om ljudmiljö och arbetsliv

• HRF varnar för sänkta ljudmiljökrav på arbetsplatser
• Sju av tio barnskötare har problem med ljudmiljön
• Expertråd om ljudmiljö i skolan

Läs mer om ljudmiljö och arbetsliv på hörsellinjen.se

Folkhälsomyndigheten (FHM) ansvarar för allmänna råd för buller inomhus samt allmänna råd för höga ljudnivåer. 

Allmänna råd vid buller inomhus

Allmänna råd för buller inomhus gäller för sovrum i privatbostäder/tillfälligt boende, rum för vård och omhändertagande samt lokaler för undervisning. Till exempel om det finns inbyggt fläktsystem i en fastighet ska den inte låta mer än 45 dB (A). Riktvärdena utgår från om det finns olägenhet för människors hälsa. Värdena anger inte risk för hörselskador.

Folkhälsomyndigheten anger följande riktvärden för buller inomhus:

• Maximalt ljud 45 dB(A)
• Ekvivalent ljud 30 dB(A)
• Ljud med hörbara tonkomponenter 25 dB(A)
• Ljud från musikanläggningar  25 dB (A)

För exakta mätvärden ladda ner FoHMFS 2014:13 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (pdf). 

Även Boverket har information sammanställt kring regler och riktvärden för buller vid bostadsbyggnader. 

Allmänna råd vid höga ljudnivåer

Allmänna råd för höga ljudnivåer gäller lokaler och platser både inomhus och utomhus där hög musik spelas. Till exempel nattklubbar, konserter, biografer och gym.

Folkhälsomyndigheten (FHM) råd om ljudnivåer anger att genomsnittsnivån inte bör överstiga 100 decibel och toppar bör inte gå över 115 decibel i lokaler där barn under 13 år inte har tillträde.
För verksamheter och lokaler där barn under 13 år vistas får inte genomsnittsnivån överstiga 97 decibel och toppar bör inte överstiga 110 decibel.

För exakta mätnivåer ladda ner FoHMFS 2014:15 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om höga ljudnivåer på FHM.

Bebisar och småbarn på konsert

Små bullerskador som uppstått i ung ålder kan troligen försämra förutsättningarna vid åldersrelaterad hörselnedsättning senare i livet. Till exempel en ökad känslighet för buller eller att en åldersrelaterad hörselnedsättning kommer tidigare än den skulle gjort. Därför är det bra att skydda bebisar och små  barn för hörselskadlig bullerexponering. Läs mer på FHMs webb. 

Skadliga ljudnivåer och buller? 

Ansvarig för att de allmänna råden för ljudnivåer hålls är den som orsakar bullret eller de höga ljudnivåerna. Kontakta i första hand den som ansvarar och orsakar bullret. Om de inte gör något eller ljudnivåerna är tillåtna kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet. Om du är missnöjd med kommunens beslut eller agerande kan du vända dig till Länsstyrelsen.

Hörselskadades Riksförbund (HRF) om buller och ljudnivåer

Biograf anmäls för starkt ljud 

Naturvårdsverket har vägledningar om buller utomhus till exempel från väg- och spårtrafik, industrier med mera. Hur bullret utomhus ska hanteras och mätas, de vägleder också om vid vilka ljudnivåer man bör vidta åtgärder. Ansvarig för att vägledningar följs är den som orsakar bullret till exempel industrier eller trafikverket som ansvarar för vägbuller.

Skadliga ljudnivåer och buller? 

Ansvarig för att Naturvårdsverkets vägledningar för buller utomhus följs är den som orsakar bullret eller de höga ljudnivåerna. Kontakta i första hand den som ansvarar för och orsakar bullret. Om de inte gör något eller att bullernivåerna är otillåtna kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet. Om du är missnöjd med kommunens beslut eller agerande kan du vända dig till Länsstyrelsen. 

Använd hörselskydd som är godkända och CE-märkta. Hörselskydd ska vara bekväma och sitta tätt annars skyddar de inte som avsett.

Hörselproppar

Engångsproppar i skumplast:

Billiga proppar, som sänker ljudet med 30–40 decibel, främst i diskanten. Passar bäst i miljöer med högt ljud, där du inte behöver kommunicera. Är sällan lämpliga för ljudöverkänsliga, eftersom de dämpar mycket och ger försämrad ljudkvalitet.

Öronpropp med membran

Kallas även ”granar”. Ganska billig flergångspropp som ger jämnare dämpning.

”Musikerproppar”:

En lite dyrare propp av hög kvalitet. Sänker ljudet med cirka 20 decibel i alla frekvenser, utan att ändra ljudklangen. Tar bort starka ljud, men gör det möjligt att uppfatta tal. An vänds ofta av musiker, därav smeknamnet.

Formgjutna öronproppar

Individuellt anpassade öronproppar gjuts för att passa perfekt i örat. Lika stor dämpning i alla frekvenser, vilket gör att taluppfattningen inte försämras. Skyddar mot skadligt ljud, utan att stänga ute vanligt vardagsljud. Går ofta att byta mellan akustiska filter med olika dämpningsvärden för olika miljöer. Det går också att få med jämn dämpning i alla frekvenser, vilket gör att taluppfattningen inte försämras.

Formgjutna proppar rekommenderas för dig som behöver höra tal i ditt arbete. Till exempel slöjdlärare, gympalärare, musiklärare eller personal på förskola är grupper som är särskilt utsatta för buller men samtidigt måste höra och lyssna på barn och elever. Arbetsgivare kan för utsatta arbetstagare stå för formgjutna hörselskydd. Ljudnivåerna inom förskola och skola ligger ofta strax under vad som anses hörselskadliga ljudnivåer men eftersom det är kommunikations- och hörselkrävande yrken utgör ljudnivåerna ändå en hälsorisk.

Formgjutna hörselskydd har lång livslängd men efter några år behövs ibland en ny avgjutning för att säkerställa att tätningen kvarstår. Formgjutna proppar är dyrare, men sitter säkert, tätt, bekvämt och passar för daglig användning.

Hörselproppar på bygel

Hörselproppar som är fästa på en bygel som pressar in proppen i hörselgången.

Hörselkåpor och hjälmar

Passar för starkt buller och impulsljud. Finns i olika storlekar beroende på huvud- och öronstorlek. Se till att de sluter tätt och sitter bekvämt, testa och prova olika hörselkåpor. För extra stark dämpning går hörselkåpor att kombinera med hörselproppar, men två hörselskydd ger inte dubbel dämpningseffekt. Du som använder hörselkåpor på en arbetsplats ska ha egna kåpor och inte dela med andra, utan bra och tät passform skyddar inte hörselkåporna.

Det finns även hörselkåpor med egenljud för att lyssna på radio eller musik. Tänk på att de riktlinjer som gäller för ljudnivåer i arbetslivet även gäller inuti hörselkåpor och hörlurar. Arbetsmiljöinspektioner har visat att otillåtna ljudnivåer förekommer inuti hörselkåpor hos arbetstagare som till exempel lyssnat på musik i mycket stark volym. Även ljud du vill höra är hörselskadligt när du lyssnar för starkt och för länge. Läs mer på Ljudsmart, tips för dig som gillar att lyssna. 

Det finns även hjälmar som skyddar mot starka ljud, liksom särskilda hörselkåpor som kan användas ihop med hjälmar.

Hörselskydd för hörapparatanvändare

Hörapparatanvändare behöver också skydda hörseln vid starka ljud och bullernivåer som kräver hörselskydd. Testa och prova olika hörselkåpor som täcker både öron och hörapparater, sluter tätt och sitter bekvämt. Välj kåpor som har så jämn dämpning som möjligt, alltså en rak (linjär) nedsänkning över hela frekvensregistret (bas, mellan och diskanten). Undvik överdämpning.

Behöver du uppfatta kommunikation med kåporna på dig, använd hörapparaternas trådlösa funktioner och be andra prata i en extern mikrofon kopplad till dina hörapparater.

Kanske du tänker, jag hör ju redan dåligt – jag behöver inte hörselskydd. Tänk inte så! Det är bättre att du utgår från försiktighetsprincipen. Har du redan en hörselskada, har du troligen en känsligare hörsel och ökad risk för bullerskador än gemene man. Även om orsakerna skiljer sig åt och du har medfödd hörselnedsättning är det onödigt att lägga på en ytterligare hörselnedsättning i form av bullerskada. Var rädd om den hörsel du har kvar!

Du som är ljudöverkänslig: konsten att inte proppa igen

För dig som är ljudkänslig är det viktigt att inte inte använda proppar i tid och otid. För mycket ljud vållar obehag. Men för lite ljud kan öka din ljudöverkänslighet. Vardagsljud som samtalsnivå i 60-70 dB behöver vår hörsel utsättas för. Var därför noga med att inte överanvända hörselskydd för att skydda öronen mot ”vardagsljud”. Använd rätt sorts öronproppar, när det verkligen behövs.

Yrkesmusiker får sällan hörselnedsättning. Däremot är förekomsten av tinnitus, hyperakusis och diplakusis vanligare hos musiker än hos befolkningen i allmänhet. Du som är musiker till yrket eller hobbymusker: använd musikerproppar eller formgjutna hörselskydd med rak dämning när du övar. Du som spelar trummor kan öva på elektroniska trummor och kan anpassa ljudnivån. Läs mer om musik och höga ljudnivåer i en rapport från Arbetsmiljöverket (pdf). 

För dig som lyssnar mycket på musik här tio goda råd, Ljudsmart, tips för dig som gillar att lyssna.