Cochleaimplantat (CI) och EAS

Cochleaimplantat (CI) kan innebära en fantastisk möjlighet när vanliga hörapparater inte längre räcker till. För den som har förlorat hörseln i vuxen ålder, plötsligt eller över tid, är det oftast en stor lycka att kunna bli mer delaktig i ljudvärlden omkring sig – att kunna höra sin familjs röster, fågelkvitter, musik och viktiga signaler. Att kunna uppfatta vad andra säger, kanske även i telefon.

På senare år har dessutom tekniken och operationsmetoderna utvecklats snabbt. Nu finns EAS, som kombinerar CI med hörapparat, vilket gör att även personer som har hörselrester kvar i basen kan få nytta av implantat. Och det blir allt vanligare med CI på båda öronen.

Ett stort lyft – men inte ”normal” hörsel

I media framställs det ofta som att CI/EAS i ett trollslag återger ”normal” hörsel. I själva verket handlar det oftast om att gå från att höra knappt något alls till att höra med grav till måttlig hörselnedsättning. Och det i sig innebär en enorm skillnad för de flesta.
Men går inte att i förväg garantera hur en viss person kommer att höra med CI/EAS. Generellt brukar implantat ge bäst resultat hos barn samt hos vuxna som varit utan hörsel endast en kortare tid. Men det är flera individuella faktorer som påverkar resultatet.
Det är också viktigt att komma ihåg att hur lyckad en CI-/EAS-operation än blir så har användaren stort behov av bra ljudmiljö, hörhjälpmedel, textning och teleslinga, precis som andra hörselskadade. Och när implantatet är av eller om batterierna tar slut – ja, då går det inte att höra. För CI/EAS-användare kan därför kunskaper i teckenspråk eller Tecken Som Stöd (TSS) ge ökad trygghet i vardagen.

Processorn (1) ser ut ungefär som en hörapparat och hängs bakom örat. I processorn finns en mikrofon som fångar upp ljuden. En mikroprocessor (en liten dator) omvandlar ljuden till digitala signaler. Signalerna skickas vidare till sändarspolen via en kabel.

Sändarspolen (2) sitter utanpå huvudet, snett ovanför örat. Sändarspolen fästs med magnet på mottagaren. Sändarspolen skickar elektriska impulser (signaler) vidare genom huden till mottagaren.*

Mottagaren (3) sitter fast på skallbenet under huden. Mottagaren skickar impulserna via en ledningssladd (4) vidare till elektroder som är placerade inne i hörselsnäckan (cochlean/scala tympani).

Elektroderna (5) avger svaga elektriska pulser som stimulerar snäckans hörselceller. Hörselnerven skickar nervimpulser vidare till hjärnans hörselcentrum som tolkar signalerna som ljud.

* Det finns även ”allt-i-ett-processor” där processor och sändarspole sitter ihop, och fästs direkt på mottagaren. Med allt-i-ett-processor placeras ingen del av cochleaimplantet bakom örat.

Vid en CI-utredning bedöms även följande:

• Tidsaspekter: Hur länge har du varit döv eller gravt hörselskadad? Om det har gått ganska kort tid sedan du förlorade hörseln är förutsättningarna för ett bra resultat mycket goda. En vuxen person som har gått länge utan att höra kan få sämre resultat. En vuxen person som inte har hört ljud sen barndomen och inte har ett utvecklat talspråk brukar inte vara aktuell för operation.
• Tinnitus: Kraftig tinnitus kan ibland vara skäl till CI.
• Fysiska aspekter: Hur ser hörselsnäckan ut, fungerar hörselnerven?
• Sociala aspekter: Livssituation, upplevda problem.
• Personliga aspekter: Motivation att hörselträna och jobba med anpassningen efteråt.
• Hörselaspekter: Den egna viljan att ta risken att de hörselrester som finns kanske försvinner.
• Hälsotillstånd: Allmänhälsa och möjlighet att orka med en operation vägs in, inte minst när det handlar om äldre personer.

Audionom eller öronläkare kan skicka dina underlag till CI-klinik för bedömning. Du kan även skicka in dina underlag själv, det som krävs är ditt tonaudiogram och talaudiogram.

Socialstyrelsens indikationer för cochleaimplantat (pdf) används inte längre av Socialstyrelsen men ger ändå god överblick när cochleaimplantat är lämpligt.

”Elektro Akustisk Stimulering” (EAS) kombinerar två olika tekniker – CI och hörapparat. EAS-implantat passar för personer som har fungerande hörselrester kvar i basen, de mörka tonerna, men saknar hörsel i diskanten.

Vid EAS-kirurgi är elektroden som opereras in tunnare och kortare, elektroden når inte ända in i hörselsnäckan (1). Därmed kan hörselrester i basområdet bevaras, om operationen går som planerat. Bastoner kan sedan förstärkas med hörapparat där ljudet passerar akustiskt via hörselgången (2), samtidigt som diskanten stimuleras elektriskt med implantatet. En person med EAS hör alltså både ”elektriskt” genom elektrodens impulser och akustiskt via hörapparaten.

För de allra flesta blir en implantatoperation första steget på en resa till bättre hörsel. Men även om resultatet så småningom blir positivt, kan själva resan vara ganska ansträngande. Att höra så bra som möjligt med CI/EAS kräver hög motivation och att du verkligen är redo att träna din hörsel i månader och till och med år framöver.

Det är viktigt att ha realistiska förväntningar. För en del innebär CI/EAS en besvikelse, de kanske endast upplever otydliga ljudförnimmelser trots långvarig träning. Se därför CI/EAS för vad det är – en möjlighet utan några självklara garantier.

För både barn och vuxna gäller att du ska vara döv eller gravt hörselskadad för att vara kandidat för CI. En fingervisning är att du inte klarar vardagskommunikation ens med den bäst inställda hörapparaten i lugn hörmiljö.

CI istället för hörapparat?

En förutsättning för att du ska vara aktuell för CI är att CI-teamet bedömer att du är mer hjälpt av ett CI än med hörapparat. Med en grav hörselnedsättning blir det oftast bättre med CI, men med en medelsvår nedsättning är det inte lika självklart. Att föra in en elektrod i snäckan riskerar att förstöra de fungerande hårceller som finns kvar. CI är därför en möjlighet för personer som har en hörselnedsättning som är så stor att vanliga hörapparater inte längre räcker till.

OBS: Om du tycker att du inte hör med dina hörapparater behöver det inte innebära att CI är nästa steg för dig – kanske räcker en ny typ av hörapparat och andra inställningar.

Finns det en övre åldersgräns för CI?

Nej. Faktum är att många äldre som blivit döva på äldre dagar får utmärkta resultat med sitt CI och upplever kraftigt förbättrad livskvalitet. Det gäller dock att vara frisk nog att klara av en operation och ha motivation och kapacitet att efteråt öva mycket med sitt CI. Högre ålder liksom sämre hälsa medför större risker vid operation. CI-kliniken bedömer från fall till fall.

CI på båda öronen

CI på båda öronen ger bättre taluppfattning, det visar jämförande studier. Många tycker också att det ger ökad säkerhet: om det ena implantatet inte fungerar kan de höra med andra. En del tycker dock att det ökade ljudomfånget är störande.

CI till barn

För barn gäller samma kriterier för CI som för vuxna. Hos barn blir resultatet oftast bättre än hos vuxna; ju yngre barnet är desto bättre är förutsättningarna att lära sig lyssna på ett naturligt sätt med sitt CI.
De flesta barn som föds döva får CI före ett års ålder. Barn som har haft god hörsel och hunnit utveckla talspråk men som sedan förlorat hörseln kan få bra resultat även vid operation efter 4 års ålder. Detsamma gäller barn som har haft en progressiv hörselnedsättning på det ena eller båda öronen.

Ensidigt döva

Studier pågår kring CI till ensidigt döva, men inga resultat finns än. För ensidigt döva finns även alternativen benförankrade implantat och Cros-apparater.

Vänta inte för länge med CI

Om en person har varit helt döv i mer än 10-20 år ger CI oftast inte bra resultat, statistiskt sett. Om hjärnans hörselcentrum inte får någon ljudstimulans glömmer den efter en tid bort hur den ska tolka ljud.

Få kontakt med andra som har CI/EAS

Gå med i HRFs diskussionsgrupp på Facebook ”HRF:Cochleaimplantat”. Gruppen är till för dig med CI/EAS, du som är anhörig eller du som är intresserad av frågor som rör diagnosen. Gruppen är sluten vilket innebär att bara de som är medlemmar i gruppen kan läsa vad som skrivs.

Tror du att CI/EAS är något för dig? Dröj då inte, utan ta upp frågan med din audionom eller din hörselläkare så snart som möjligt! Förutsättningarna för bra resultat är bättre ju kortare tid du gå utan att höra.
Om din audionom eller läkare ser att du är aktuell för CI/EAS ska de remittera dig till den CI-klinik ditt landsting har avtal med. Ditt audiogram samt ljudfältsmätning med hörapparat skickas till CI-kliniken, som sedan avgör om en utredning för CI/EAS är motiverad i ditt fall. Det görs alltid en individuell bedömning.

Tänk på att en utredning bara är en utredning. Om du är kandidat för CI/EAS behöver du inte bestämma dig direkt. Du kan du fundera på saken, kanske ta kontakt med andra som har implantat och läsa på mer. Låt beslutet mogna fram så att du känner dig redo och väl insatt innan du bestämmer dig för om du vill gå vidare eller inte.
Om utredningen visar att du inte är aktuell för CI/EAS, men kan bli det framöver – ta då upp frågan på nytt med din läkare/audionom längre fram, om hörseln förändras. En ny utredning kan då vara befogad.