• Ring för rådgivning 0771 – 888 000
  • Mejla
  • Öppettider

Hörsellinjen

  • Fakta och råd
  • Hitta hörselvård
  • Om Hörsellinjen
  • Fakta och råd
    • Hörsel och ­ hörselskador
      • Örat och hörseln
      • Testa hörseln regelbundet
      • Hörselnedsättning – orsaker och diagnoser
      • Hörselnedsättning – fakta och råd
      • Hörselundersökningar
      • Leva med hörselnedsättning och dövhet
      • Tips för samtal med nedsatt hörsel
      • Närstående
      • Tinnitus
      • Ljudöverkänslighet
      • Menières sjukdom
      • Lyssna ljudsmart
      • Att skydda hörseln och ljudnivåer
    • Hörapparater och hörselimplantat
      • 5 goda råd om hörapparater
      • Utprovning av hörapparater
      • Olika typer av hörapparater
      • Hörapparatskötsel
      • Så fungerar hörapparater
      • Lyssna trådlöst
      • Laddning och batterier
      • Cochleaimplantat (CI) och EAS
      • Benförankrade hörapparater
    • Hörhjälpmedel
      • Tretton tips om smarta hörhjälpmedel
      • Höra tv och radio
      • Höra mobiltelefon, surfplatta och dator
      • Att uppfatta samtal och möten
      • Att uppfatta telefonsamtal
      • Att uppfatta larm och signaler
      • Autotextning
    • Tillgänglighet
      • Guide: Hörselsmart utformning i publika lokaler
      • Checklista för tillgängliga möten
      • Hörselsmarta distansmöten
      • Teleslinga och trådlösa system
      • Textning
      • Tillgänglig tv
      • Teckenspråk och TSS
      • Tolkning
      • Telefonitjänster för hörselskadade och döva
      • Att larma och få larm
      • Hörseltillgänglighet i vården
      • Hörseltillgänglighet i Almedalen
      • Råd om hörselsmart tillgänglighet i coronatider
    • Barn och skola
      • En bra start räcker hela livet
      • Hörselvårdens stöd för barn
      • Teckenspråk för hörselskadade barn
      • Skolan – ett val för livet
      • Hörteknik, ljudmiljö & pedagogik i skolan
      • Välja förskola
      • Välja grundskola
      • Välja gymnasium
      • Försäkringar
    • Utbildning och studier
      • Studier på distans
      • Råd till dig som pluggar
      • Grundskola och gymnasium
      • Högskola och universitet
    • Arbetsliv
      • Ett hållbart och hörselsmart arbetsliv
      • Hörselsmarta strategier på jobbet
      • Ljudmiljön på arbetet
      • Arbetshjälpmedel
      • Tolkning i arbetslivet
      • Anmäla arbetsskada
      • Lagar och föreskrifter
    • Äldre
      • Hörselnedsättning på äldre dar
      • Råd till äldreboenden om hörselsmarta besök i coronatider
      • Råd för att bryta äldre hörselskadades isolering
    • Ny i Sverige
      • Hörselskadad och ny i Sverige
      • SFI för hörselskadade
    • Ljudmiljö
      • Om ljudmiljö
      • Bra ljudmiljö – ett måste för hörselskadade
      • Goda råd för bättre ljudmiljö
      • Ljudmiljön i skolan
      • Ljudmiljön på arbetet
      • Ljudmiljön på restaurang och café
      • Ljudmiljön i hemmet
      • Faktablad om ljudmiljö
      • Ljudmiljösimulatorn
  • Hitta hörselvård
    • Vad är hörselvård?
      • Läs mer om hörselvård för vuxna
      • Läs mer om hörselvård för barn
  • Mejla en fråga
  • Om Hörsellinjen
    • Öppettider
HörsellinjenFakta och rådBarn och skolaTeckenspråk för hörselskadade barn

Teckenspråk för hörselskadade barn

Skriv ut Lyssna

Den som behärskar teckenspråk kan vara delaktig även om hörseln blir sämre eller om tekniken (hörapparater, hörselimplantat och kommunikationsutrustning) inte fungerar.

Teckenspråk – en livslång tillgång

Ur utredningen om teckenspråkets ställning:

”Syftet med all kommunikation är att förstå vad som förmedlas och att bli förstådd. Och att det ska ske snabbt och bekvämt. Det förklarar varför barn och ungdomar som fått möjlighet att utveckla en additiv tvåspråkighet väljer teckenspråk i situationer då hörhjälpmedel inte uppfyller dessa krav.”

Att kunna växla mellan tal och teckenspråk ger hörselskadade barn större frihet, eftersom de då kan välja kommunikationssätt beroende på förutsättningarna. Även om ljudmiljön är dålig eller om det saknas hörhjälpmedel går det att kommunicera obehindrat med andra teckenspråksanvändare. Teckenspråk gör det också möjligt att använda tolk, vilket är en stor tillgång genom hela livet, inte minst i samband med högskolestudier och i arbetslivet.

Det är en fördel att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt, inte minst för att det stimulerar inlärning och språkförståelse. På så sätt gynnas även utvecklingen av talspråket. Studier visar att både hörande och hörselskadade barns talspråksutveckling stimuleras av att lära sig tecken tidigt. De olika språken förstärker varandra.

Vad är teckenspråk?

Teckenspråket är ett eget språk, med en egen grammatik och ordföljd. Teckenspråket är visuellt – det uppfattas med synen och uttrycks med kroppen och med händerna. Mimik, munrörelser och blickriktning ingår också tillsammans med tecken. Teckenspråket är tredimensionellt. Teckenspråk kan inte använda samtidigt som talad svenska.
Ibland förekommer TSS (tecken som stöd) som stöd i kommunikationen till hörselskadade och döva barn. TSS är som ett stöd till talad svenska, följer svensk grammatik och tecknen är lånade från teckenspråket. Barn som inte har ett utvecklat språk behöver i första hand få tillgång till ett ”riktigt” språk för att få en god språkutveckling.
Läs mer om barn med hörselnedsättning och teckenspråk här.

Hörselskadade barns tillgång till teckenspråk

Hörselskadade barn har i regel ingen naturlig tillgång till teckenspråk. Hörselskadade barn växer oftast upp i familjer med normalhörande föräldrar som inte kan teckenspråk. Det kan dröja flera år i förskola och skola innan barnets omgivning upptäcker att barnens kommunikativa situation skulle förbättras betydligt genom teckenspråk. De skulle kunna uttrycka sig och ta till sig information utifrån sina egna kommunikativa förutsättningar.

Hörselskadade barns möjligheter att lära sig teckenspråk

Begär intyg av hörselvården

Som förälder kan du begära att hörselvården skriver ett intyg om barnets behov av teckenspråk och sedan kräva teckenspråk av skolan.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har samlat information om olika möjligheter för hörselskadade barn att lära sig teckenspråk. 

Hörselskadade barn som går i specialskolan eller en förskola med teckenspråk får större möjligheter att lära sig teckenspråk än barn som går integrerat. På till exempel specialskolan finns möjligheter till undervisning på teckenspråk och att träffa andra barn i en teckenspråkig miljö. I vissa regioner/landsting erbjuder hörselhabiliteringen viss teckenspråkstimulans till barn.

För barn som går integrerat finns olika möjligheter att få tillgång till teckenspråk.

  • Teckenspråk som C-språk.
  • Om det kan inrymmas under elevens val eller individuellt val.
  • Om teckenspråket kan räknas som modersmål (vilket förutsätter att en vårdnadshavare är flytande i teckenspråk och att barnet självt behärskar grunderna.)
  • Det är också möjligt att få teckenspråk som särskilt stöd-åtgärd, vilket rektor beslutar om. Begär intyg från hörselvården som styrker barnets behov av teckenspråk.

Fjärrundervisning

Om det är svårt att hitta undervisning och lärare i teckenspråk är fjärrundervisning en möjlighet, det vill säga undervisning med stöd av kommunikationsteknik (videokonferens, skype eller liknande) där lärare och elever befinner sig på olika platser. SPSM erbjuder fjärrundervisning i svenskt teckenspråk oavsett var eleven bor i Sverige. 

Deltidsutbildning

Barn med hörselnedsättning som går skola hemma kan åka till SPSM regionala skolor vissa dagar eller veckor under året för att lära sig svenskt teckenspråk, träffa kompisar och få undervisning i olika ämnen i en teckenspråkig miljö. Det heter deltidsutbildning. Här finns kontaktuppgifter till de regionala skolorna. 

Uppsök teckenspråkiga miljöer

För att utveckla språket kan man söka sig till teckenspråkiga miljöer, till exempel specialskolan, teckenspråkig folkhögskola eller teckenspråkiga mötesplatser till exempel teckenspråkscafé för att använda teckenspråk i samspel med andra.

Rätten till teckenspråk – språklagen

Rätten till teckenspråk finns i 14 kap Språklagen (2009:600) där står:

”14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska … 2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket… 15 § Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 14 §.”

I språklagen står inte preciserat vem som är ansvarig och hur teckenspråksutbildning ska erbjudas vilket gör att en del hörselskadade barn har svårt att få tillgång till teckenspråk. I lagspråk betyder det allmänna bland annat kommun, region/landsting och stat.

TeckenspråksUtbildning För Föräldrar (TUFF)

TUFF-kurser riktar sig till föräldrar och andra vårdnadshavare till barn som behöver teckenspråk. TUFF-kurser ordnas bland annat av ett antal folkhögskolor.

Habiliteringen i alla landsting erbjuder föräldrar introduktion till svenska teckenspråket inför TUFF-utbildningarna. Föräldrarna kan förbruka sina ”TUFF-timmar”, men några regioner/landsting erbjuder teckenspråksutbildning till föräldrar även om timmarna tagit slut.
TUFF-deltagare kan ansöka om ersättning för resekostnader och förlorad arbetsinkomst hos Centrala Studiestödsnämnden (CSN).
Det finns mer information om TUFF-kurser på Specialpedagogiska skolmyndigheten och här genomförs TUFF-kurser.

Kurser i teckenspråk för syskon

Kurser i teckenspråk för syskon (och barn till döva föräldrar) riktar sig till elever i grundskolan eller gymnasiet vilka har möjlighet att få teckenspråksutbildning via specialskolorna. Barn och elever som i sitt hem använder teckenspråk har möjlighet att på skoltid få teckenspråksundervisning likvärdigt modersmålsundervisning. Läs mer på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Dela och visa ditt engagemang för HRF

  • Facebook
  • Twitter

Relaterad information

  • Hörselvårdens stöd för barn
  • En bra start räcker hela livet
  • Skolan – ett val för livet
  • Välja förskola
  • Välja grundskola
  • Välja gymnasium
  • Försäkringar
  • Hörteknik, ljudmiljö & pedagogik i skolan

Fakta och råd

  • Hörsel och ­ hörselskador
    • Örat och hörseln
    • Testa hörseln regelbundet
    • Hörselnedsättning – orsaker och diagnoser
    • Hörselnedsättning – fakta och råd
    • Hörselundersökningar
    • Leva med hörselnedsättning och dövhet
    • Tips för samtal med nedsatt hörsel
    • Närstående
    • Tinnitus
    • Ljudöverkänslighet
    • Menières sjukdom
    • Lyssna ljudsmart
    • Att skydda hörseln och ljudnivåer
  • Hörapparater och hörselimplantat
    • 5 goda råd om hörapparater
    • Utprovning av hörapparater
    • Olika typer av hörapparater
    • Hörapparatskötsel
    • Så fungerar hörapparater
    • Lyssna trådlöst
    • Laddning och batterier
    • Cochleaimplantat (CI) och EAS
    • Benförankrade hörapparater
  • Hörhjälpmedel
    • Tretton tips om smarta hörhjälpmedel
    • Höra tv och radio
    • Höra mobiltelefon, surfplatta och dator
    • Att uppfatta samtal och möten
    • Att uppfatta telefonsamtal
    • Att uppfatta larm och signaler
    • Autotextning
  • Tillgänglighet
    • Guide: Hörselsmart utformning i publika lokaler
    • Checklista för tillgängliga möten
    • Hörselsmarta distansmöten
    • Teleslinga och trådlösa system
    • Textning
    • Tillgänglig tv
    • Teckenspråk och TSS
    • Tolkning
    • Telefonitjänster för hörselskadade och döva
    • Att larma och få larm
    • Hörseltillgänglighet i vården
    • Hörseltillgänglighet i Almedalen
    • Råd om hörselsmart tillgänglighet i coronatider
  • Barn och skola
    • En bra start räcker hela livet
    • Hörselvårdens stöd för barn
    • Teckenspråk för hörselskadade barn
    • Skolan – ett val för livet
    • Hörteknik, ljudmiljö & pedagogik i skolan
    • Välja förskola
    • Välja grundskola
    • Välja gymnasium
    • Försäkringar
  • Utbildning och studier
    • Studier på distans
    • Råd till dig som pluggar
    • Grundskola och gymnasium
    • Högskola och universitet
  • Arbetsliv
    • Ett hållbart och hörselsmart arbetsliv
    • Hörselsmarta strategier på jobbet
    • Ljudmiljön på arbetet
    • Arbetshjälpmedel
    • Tolkning i arbetslivet
    • Anmäla arbetsskada
    • Lagar och föreskrifter
  • Äldre
    • Hörselnedsättning på äldre dar
    • Råd till äldreboenden om hörselsmarta besök i coronatider
    • Råd för att bryta äldre hörselskadades isolering
  • Ny i Sverige
    • Hörselskadad och ny i Sverige
    • SFI för hörselskadade
  • Ljudmiljö
    • Om ljudmiljö
    • Bra ljudmiljö – ett måste för hörselskadade
    • Goda råd för bättre ljudmiljö
    • Ljudmiljön i skolan
    • Ljudmiljön på arbetet
    • Ljudmiljön på restaurang och café
    • Ljudmiljön i hemmet
    • Faktablad om ljudmiljö
    • Ljudmiljösimulatorn

Hörsellinjen

Rådgivningstjänsten Hörsellinjen är en del av Hörselskadades Riksförbund.
Vi erbjuder fakta och råd om det mesta som rör hörsel och hörselskadade,
samt kontaktuppgifter till hörselvården i hela landet.

Om HRF

Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Org.nr: 802004-4510
Post: Box 1068, 164 25 Kista
Besök: Isafjordsgatan 30B, 164 40 Kista
Tel: 08-457 55 00, texttel: 08-457 55 01
E-post: hrf@hrf.se

Vår integritetspolicy

Stöd HRF

Välj hur du vill bidra:
Ge en gåva
Bli månadsgivare
Skänk en minnesgåva
Testamentera

HRFs 90-konton

Postgiro: 90 03 14-6, Bankgiro: 900-0738
Vi granskas av Svensk Insamlingskontroll.

HRF i sociala medier

Följ oss i olika digitala kanaler
Facebook
Twitter
Instagram
LinkedIn

Missa inga nyheter från hörselvärlden
Prenumerera på HRFs nyhetsbrev.

Vi använder cookies för att ge dig en bra upplevelse på vår webb. Genom att fortsätta surfa så godkänner du vår användning av cookies.Ok