Skolan – ett val för livet

Hur hör ditt barn – i grupp och i bullrig miljö? I vilken skolform kan ditt barn vara fullt delaktig i lek, undervisning och samtal? Det här är viktiga frågor för föräldrar till hörselskadade barn. Graden av delaktighet är avgörande för hur barnet trivs och utvecklas, hur skolresultaten blir och barnets möjligheter att gå vidare till högre studier och ett bra arbetsliv.

Du som förälder väljer skolform
Hemkommunen har huvudansvaret för att alla barn får den skolgång de behöver, men det är du som förälder som väljer skolform. Vad som passar just ditt barn bör du diskutera med landstingets hörselhabilitering, som kan ge information och råd om olika alternativ.

De flesta går i skola nära hemmet
De flesta hörselskadade barn är i dag integrerade i ”vanliga” kommunala förskolor, grundskolor och gymnasiun. Men det finns också verksamheter där all undervisning och miljö är anpassad efter hörselskadades och dövas behov. Ofta styrs valet av hur långt det är till skolor med anpassad undervisning, familjens möjligheter att flytta eller låta barnet pendla till annan ort och, inte minst, kommunens vilja att betalaför skolgång i annan kommun. Sådant har givetvis stor betydelse, för både barnet och den övriga familjen. Men var noga med att sätta barnets behov främst. En bra skoltid, i full delaktighet, är en investering för livet.

För att hörselskadade barn och elever ska få fungerande förskola och skolgång behövs en anpassad skolmiljö, med rätt kompetens hos personalen. Det som framför allt behövs är:

• Åtgärder i klassrum: Anpassning av ljudmiljön (akustikåtgärder), hörteknik fasta eller portabla system. Det ska finnas mikrofoner till både lärare och elever.

• Åtgärder i övriga lokaler: Anpassad ljudmiljö (akustikåtgärder), tekniska hörhjälpmedel osv i aula, matsal med mera. I alla lokaler där det förekommer samtal och annan kommunikation måste det finnas anpassningar så att hörselskadade barn och elever är delaktiga.

• Hörselutbildad personal: Pedagoger behöver ha kunskap om vad en hörselskada innebär och vad de behöver tänka på vid undervisning av hörselskadade elever. Det behöver också finnas personal som ansvarar för och sköter om tekniska hörhjälpmedel med mera.

• Anpassad gruppstorlek: Klasser/elevgrupper med hörselskadade elever måste vara mindre. Klasstorlekar/grupper på 25-30 barn medför alldeles för dålig ljudmiljö och svårigheter att använda hörteknik.

• Träffa andra hörselskadade: Att träffa andra hörselskadade elever med liknande erfarenheter ger trygghet och stärker eleven.

• Tillgång till teckenspråk: HRF anser att alla hörselskadade barn och ungdomar ska erbjudas möjlighet att lära sig teckenspråk.

En kommun kan inte ”vänta och se”, utan behöver se till att ett hörselskadat barn får rätt förutsättningar redan från början. Det är viktigt bland annat för att:

• Under de första åren i skolan tar språkutvecklingen fart på riktigt och då är det särskilt viktigt med rätt stöd. Bristande anpassningar i de lägre skolåren ger dåliga förutsättningar för eleven på sikt. Det man missar blir svårt att ta igen senare i skolan.
• Att inte kunna vara delaktig i skolmiljön kan skada självförtroendet, den psykosociala förmågan och det allmänna välbefinnandet. Det kan också leda till fysiska problem som extrem trötthet, huvudvärk och ökad tinnitus. Detta kan ge konsekvenser på barnets utveckling och inlärning.
• De elever som får anpassad skolgång först efter att ha fått dåliga resultat i hemskolan har ofta med sig en känsla av misslyckande, som kan sätta djupa spår för lång tid framöver.
• Rätt skolplacering från början innebär att kommunen sparar både tid och pengar, samtidigt som man lever upp till sitt ansvar utifrån skollagen.

Ta i god tid kontakt med kommunen inför val av förskola, förskoleklass och skola!

För att avgöra vad ett hörselskadat barn behöver för att få en fungerande skolgång behövs specialkunskap. Utan sådana kunskaper är det lätt att underskatta elevens behov, vilket kan få allvarliga följder på sikt för både skolresultat, social utveckling och allmänhälsa. Se därför till att den specialistkompetens som finns används.

Landstingets hörselvård – habiliteringen

Landstingen har ansvar för hörselskadade barns habilitering och deras personliga hjälpmedel. De ska även ge föräldrar råd och stöd inför val av skola. Synpunkter om barnets behov från landstingets hörselhabilitering bör väga tungt vid beslut om skolplacering och anpassningar i förskola och skolan.

Kommunen – specialdagoger och elevhälsa

Kommunen ansvarar för att alla skolor har tillgång till skolhälsovård – elevhälsan. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Inom elevhälsan  ska finnas specialpedagogiskt stöd för att möta olika elevers behov. I en del kommuner finns hörselpedagoger. Annars har specialpedagoger olika grad av hörselkompetens. Hörselpedagoger kan ge råd till rektor och pedagogisk personal för att ge hörselskadade barn och elever en bra auditiv och pedagogisk miljö.

Staten – Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

SPSM ger råd och stöd till skolor och pedagoger som undervisar elever med hörselnedsättning. Skolor och rektorer kan anlita SPSM och lärare kan gå kostnadsfria utbildningar hos SPSM. Uppmuntra gärna skolan och ditt barns lärare att utnyttja SPSM:s utbud och hörselkompetens.

• Förskola: De flesta hörselskadade barn går i vanliga förskolor nära hemmet. Men på flera ställen i landet  finns anpassade förskolor för hörselskadade och döva barn.
• Vanlig kommunal skola eller friskola: hörselskadad elev går integrerad i vanlig klass
• Kommunala hörselgrupper/hörselspår: Särskilda undervisningsgrupper för hörselskadade, till exempel mindre klasser eller grupper med både hörselskadade och hörande elever. Finns redan hörteknik och mer anpassade lokaler.
• Kommunala skolor med hörselklasser: Små klasser med bara hörselskadade elever.
• Statliga specialskolor för hörselskadade och döva: Undervisning på teckenspråk eller med tal/hörteknik. Lärarna är hörsel- och dövpedagoger.
• Riksgymnasier för hörselskadade och döva: Små klasser med bara hörselskadade och/eller döva elever. Finns i Örebro. Undervisning på teckenspråk med med tal/hörteknik.
• Kommunala gymnasium anpassade för hörselskadade elever: Finns endast på två platser i landet, Stockholm och Göteborg. Hörselskadade elever går i vanliga klasser. Finns redan hörteknik och anpassade lokaler.

Hörselskadade elever i förskoleklass, grundskola och gymnasium har rätt till stöd för att motverka konsekvenserna av hörselnedsättningen. Men även elever som lätt når de mål som minst ska nås ska få stöd för att nå högre kunskapsmål. Det finns alltså starkt stöd i skollagen för att skolan ska hjälpa elever att kompensera för hörselnedsättningen.

1. Stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen

Skolan kan ge stöd i den vanliga undervisningen, utan att sätta in särskilda åtgärder. Sådant stöd är till exempel: hörteknik i klassrummet; teleslinga, lärarmikrofon och elevmikrofoner,  särskild möblering och anpassningar av ljudmiljön, pedagogisk tillgänglighet; till exempel att läraren alltid skriver upp nya ord och begrepp.

2. Utredning om särskilda stödinsatser – åtgärdsprogram

Behöver eleven särskilda stödinsatser gäller nya regler i Skollagen från 1 januari 2016. Barnet självt, föräldrar eller skolpersonal kan anmäla till rektor om en elev behöver extra stöd. Rektorn ansvarar för att det görs en utredning i samråd med elevhälsan. Om elevhälsan inte har hörselpedagogisk kompetens – se till att elevhälsan konsulterar kompetens till exempel från landstingets hörselhabilitering, SPSM eller annan kommun med hörselpedagog.  Om utredningen visar att särskilt stöd behövs, ska rektor besluta om ett åtgärdsprogram. Elev och föräldrar ska ha möjlighet att vara med i utformningen av åtgärdsprogrammet.

Vilket särskilt stöd kan hörselskadade elever behöva?

Särskilt stöd kan vara att eleven behöver undervisning i särskild undervisningsgrupp; halvklass eller helt enskild undervisning till exempel i språk. Eller att det behövs regelbundna specialpedagogiska insatser över tid. Om undervisningen inte är tillgänglig för en hörselskadad kan åtgärder som egentligen ligger inom ramen för ordinarie undervisning (se ovan) behöva en ordentlig genomgång och skrivas ner i ett åtgärdsprogram.

SÄRSKILDA STÖDINSATSER – ÅTGÄRDSPROGRAM

Vad är ett åtgärdsprogram?

• Det ska ge en bild av elevens skolsituation
• En sammanställning av åtgärder som måste göras för att en elev ska nå sina kunskapsmål
• Åtgärdsprogrammet ska förklara vad som måste göras på individ-, grupp och organisationsnivå.

Vad måste framgå i åtgärdsprogrammet?

• Behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses – vilket stöd eleven behöver
• Hur skolan ska utforma och genomföra stödet
• När åtgärderna ska följas upp och utvärderas – med datum.
• Vem/vilka som är ansvariga för stödet, uppföljningen respektive utvärderingen

Vem gör åtgärdsprogrammet?

• All personal runt eleven ska vara delaktiga i arbetet att ta fram åtgärdsprogrammet
• Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Missnöjd med åtgärdsprogrammet?

Förälder kan överklaga till skolväsendets överklagandenämnd om…

• du är missnöjd med att inget åtgärdsprogram upprättats
• du är missnöjd med kvalitén på åtgärdsprogrammet
• du är missnöjd med åtgärdsprogrammet slutat gälla