Alla hörselskadade barn behöver habilitering hos hörselvården, tillsammans med sin familj. Rätt stöd och rätt insatser i rätt tid ger ditt barn goda förutsättningar för fungerande kommunikation och en positiv identitetsutveckling under hela uppväxten och resten av livet.
Foto:Lasse Hejdenberg
Hörselvårdens stöd har avgörande betydelse för hörselskadade barn – inte bara för lek, familjeliv och skolgång, utan också fortsatta studier, arbete, fritid och sociala relationer under livets alla skeden.
Habiliteringen ska vara individuellt utformad, det vill säga utgå från just ditt barns behov. Därför är det viktigt att hörselvården upprättar en individuell habiliteringsplan, i samråd med er föräldrar. Planen ska ta upp vilka medicinska, psykosociala, pedagogiska, tekniska och kommunikativa insatser ditt barn behöver – nu och på lång sikt. Det är också viktigt att planen utvärderas och justeras i takt med att barnet utvecklas och behoven förändras.
Under den tidiga barndomen är det viktigt med täta besök hos hörselvården eller CI-teamet, av flera anledningar. Hörapparater och cochleaimplantat behöver anpassas ganska ofta, i takt med att barnet växer. Barn och familj behöver stöd och råd när det gäller språkutveckling, kommunikationsstrategier, hörseltekniska lösningar med mera. De flesta föräldrar behöver också vägledning i samband med val av skolform samt stöd när det gäller barnets förutsättningar i förskola och skola.
Under hela uppväxten från tidig barndom och upp i ungdomsåren är det viktigt att familjen har fortlöpande kontakt med hörselvården för hörselkontroller, annan uppföljning och rådgivande samtal. Inte bara hörselförändringar, utan också ändringar när det gäller skolämnen, fritidsintressen, skola, familjesituation, hemmiljö, sommarjobb och mycket annat kan leda till att barnets behov förändras.
Regionala stödinsatser för barn med hörselnedsättning
Hörselhabiliteringens organisation och innehåll varierar mellan olika delar av landet. I flera landsting/regioner arbetar habiliteringen i team med flera olika yrkesgrupper, till exempel audionomer, audiologer, psykologer, kuratorer, hörseltekniker, specialpedagoger och logopeder. Detta är en del av det stöd som bör finnas:
Varje barn behöver inte alla insatser, men det är viktigt att habiliteringen har tillgång till en bredd av kompetens.
Audioverbal Therapy (AVT) är en metod som har blivit allt vanligare inom hörselrehabiliteringen. Den innebär att föräldrarna får lära sig hur de kan stimulera sitt hörselskadade barns språk, lyssnande och tal, genom att ge barnet rätt kommunikativa förutsättningar när det gäller samtalsteknik, lyssningsstrategier, ljudmiljö med mera samt väcka och utveckla barnets intresse och motivation för samtal och språklig kommunikation.
Metoden förutsätter att föräldrarna har goda kunskaper om hörselskadans konskevenser och hörseltekniska lösningar.
AVT används främst när barnet är mellan 6 månader och två år, då föräldrarna och barnet kommer till hörselhabiliteringen en gång i veckan under ett års tid.
Numera erbjuder samtliga landsting hörselscreening av alla nyfödda, som en del av hälsokontrollen på BB. Tidigare upptäcktes bara en bråkdel av alla barn med hörselnedsättning före sex månaders ålder, nu är förutsättningarna betydligt bättre.
Men många hörselskador hos barn är inte medfödda, utan uppstår under uppväxten. Barns hörsel bör därför testas inom barnhälsovården och elevhälsan med två–tre års mellanrum, under hela uppväxten, oavsett om det finns hörselskador i familjen eller inte. HRF rekommenderar att samtliga barn åtminstone hörseltestas när de är: nyfödda (på BB), 7–9 månader, 4 år, 6 år (inför skolstart), 10 år, 13 år och 16 år.
När en hörselnedsättning upptäcks är det mycket viktigt att familjen omedelbart får kontakt med hörselvården, även om det handlar om en liten hörselnedsättning.