Ett hållbart och hörselsmart arbetsliv

Oavsett arbete och typ av hörselskada är det viktigt att kunna uppfatta information och vara delaktig i samtal, möten med mera på jobbet. Genom rätt hjälpmedel, hörselrehabilitering och anpassning av arbetsplatsen kan du som hör dåligt undvika flera vardagens olika ”hörselhinder”. Dessutom har du rätt till bra hörmiljö på jobbet, enligt lag.

Det finns alltså ingen anledning att gå år efter år och härda ut i en bristfällig arbetssituation. Det leder bara till onödiga svårigheter och missförstånd. Dessutom, ökar risken för hälsoproblem till följd av stress och utmattning. Vänta därför inte! Vänd dig så tidigt som möjligt till hörselvården för att få råd om hur du kan få en bättre hörselsituation, såväl på jobbet som hemma.

Onödiga hälsorisker

Dålig allmänhälsa och förtidspension är ungefär dubbelt så vanligt bland hörselskadade som i hela befolkningen. Siffrorna skulle se helt annorlunda ut om fler fick hörselvård i tid samt arbetsplatsanpassningar med rätt hörhjälpmedel, bra ljudmiljö med mera. Nedsatt hörsel anges sällan som orsak till sjukskrivning. Men att anstränga sig på grund av svårigheter att höra under lång tid i bristfällig arbetsmiljö kan leda till sekundära problem, till exempel extrem trötthet, huvudvärk, kroppsvärk, svår tinnitus med mera.

Dubbelarbete och stress

För hörselskadade kan arbetsdagen vara full av olika hörselkrävande situationer, telefonsamtal, digitala möten, hybridmöten, arbetsplatsmöten, fikapauser, kundkontakter, utbildningar, lyssna på barn och elever i en bullrig skollokal. Alltså situationer där det kan uppstå hörselhinder.

Om dessa hinder inte åtgärdas kan personer som hör dåligt blir tvungna att lägga extra kraft och energi på att kompensera missad information och kontrollera att de uppfattat rätt. Detta är oerhört tröttande och kan  lätt leda till stress.

Vilka arbetssituationer som upplevs svårast varierar från person till person. En del har störst problem i personalrummets fikapauser och andra har svårt att höra signaler. För ljudöverkänsliga eller personer med tinnitus kan bakgrundsljud som fläktar, datorer och sorl medföra obehag och koncentrationsproblem.

Vänta inte, ta tag i hörselproblemen

Ju längre stöd och anpassningar dröjer, desto längre tid tar det för en person med svår hörselstress att ”komma tillbaka”. Men arbetsgivaren kan med enkla medel förebygga och förkorta såna sjukskrivningar genom att skapa bra ljudmiljöer med bra hörteknik och vara lyhörd för behoven hos anställda fått nedsatt hörsel. Det gäller att vidta åtgärder innan svårigheterna blir stora, innan det blir aktuellt med sjukskrivning.

• Du kan lägga fokus på innehållet i vad arbetskamraterna säger istället för att lägga all energi på att uppfatta orden.
• Du undviker många jobbiga missförstånd.
• Du slipper ”dubbelarbeta” med att ständigt fråga om och kolla att du uppfattat rätt.
• Du blir mer delaktig på arbetsmöten. Och när du hänger med i diskussionerna vågar du förmodligen ta för dig mer och använda din kompetens fullt ut.
• Du känner dig tryggare och oroar dig mindre. Du slipper känna att varje telefonsamtal och varje möte är ett jobbigt hinder som du ska ta dig över.
• Du orkar mer. När du slipper anstränga dig för att höra hela dagen slipper du bli utmattad av en vanlig arbetsdag. Därmed orkar du med privatlivet och mår betydligt bättre.
• Jobbet blir roligare!

Ansvaret för anställda är delat. Viktiga parter för arbetstagare är: 

• Arbetsgivaren
• Företagshälsovård
• Hörselvården
• Skyddsombudet
• Facket
• Arbetsförmedlingen Syn Döv Hörsel
• Försäkringskassan
• Arbetsmiljöverket, deras föreskrifter för arbetslivet ger riktlinjer bland annat kring arbetsgivarens ansvar för personer med funktionsnedsättning

Specialistansvaret för arbetshjälpmedel är delat

För arbetshjälpmedel på arbetsplatsen är ansvaret och kompetensen uppdelad mellan olika parter.

• REGIONENS hörselvård har ansvar för att hörselskadade får personliga hjälpmedel. Hos hörselvården finns kunskap om hörselskadade och hörhjälpmedel men de har inget ansvar för hörselskadades arbetsliv.
• FÖRSÄKRINGSKASSAN har ansvar för bidrag till arbetshjälpmedel för anställda och företagare med hörselnedsättning behöver för att kunna jobba. Försäkringskassan har ingen kunskap om hörselskadade och hörhjälpmedel.
• ARBETSFÖRMEDLINGEN har bland annat ansvar för bidrag till arbetshjälpmedel för projekt- och nyanställda, de som gör praktik och för personer i olika aktivitetsprogram. Hos Arbetsförmedlingen finns specialister med kunskap om hörselskadade, hörteknik med mera.

Hörselvården är specialistvården för hörselskadade, och hit kan du få remiss hos till exempel vårdcentralen och företagshälsovården. Hörselvården provar i första hand ut hörapparater och kan ge råd om hjälpmedel till hemmet. Men när det gäller hjälpmedel för arbetet varierar stödet från region till region. I de flesta regioner kan hörselvårdens specialister (hörseltekniker, kurator, hörselpedagog eller audionom) ge information och hjälpa dig att söka pengar från Försäk­rings­kassan samt beställa arbetshjälpmedel. Men i en del regioner erbjuder inte hörselvården sådant stöd. Hörselvården erbjuder ibland också rehabiliteringskurser för yrkesverksamma. Här är kontaktuppgifter till hörselvården där du bor.

Arbetsförmedlingens hörselresurs finns på sex ställen i landet. Hörselresursen är i första hand till för lokala arbetsförmedlingar som kommer i kontakt med hörselskadade arbetssökande/anställda första året. Enhetens specialister kan bland annat föreslå och ta fram arbetshjälpmedel och ge råd om anpassningar av ljudmiljön för en hörselskadad anställd.

Privata konsulter/återförsäljare: Det finns privata företag som kan hjälpa dig få tag i arbetshjälpmedel. Försäkringskassan kan bekosta deras utredningar och tjänster. Du behöver i så fall komma överens med konsulten om att de gör en arbetsplatsutredning och hjälper dig skicka in en ansökan till Försäkringskassan om arbetshjälpmedel. När ansökan är godkänd betalar Försäkringskassan deras arbete.

Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar över arbetsmiljölagen och utövar således tillsyn över frågor som bland annat rör arbetsanpassning. Missförhållanden kan anmälas till Arbetsmiljöverket. Läs mer om lagar och föreskrifter som berör hörselskadade i arbetslivet. 

Arbetsgivaren

Arbetsgivare är en given samtalspart om man vill åstadkomma förändring i sin arbetssituation eller i arbetsmiljön. Enligt Arbetsmiljölagen (AML) har arbetsgivaren ett omfattande ansvar för arbetsmiljön och för att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar. Enligt arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsplatsens utformning ska hörselkraven i arbetet beaktas. Genom att tidigt åtgärda hörselhinder mår anställda betydligt bättre, vilket inte bara förebygger ohälsa och sjukskrivningar utan också har betydelse för produktiviteten. I vissa fall kan det vara bättre att få nya arbetsuppgifter, som inte ställer lika stora krav på hörseln.  

Anpassningar av arbetsorganisation/rutiner kan till exempel vara: 

• Att ge personalinformation även skriftligt, så att anställda som hör dåligt inte missar något.  
• Att lägga personalmöten, utbildningar med mera i lokaler med bra ljudmiljö 
• Att uppmuntra användning av e-post och chattar framför telefon.

Tala öppet om hörselfrågor

Muntlig kommunikation har stor betydelse i dagens arbetsliv, samtidigt som det är högt tempo men lite tolerans för hörfel och informationsmissar.
Arbetsgivare och personal bidrar tillsammans för ett bra arbetsklimatet på arbetsplatsen. Med högt i tak och tillåtande attityder är det lättare att ta upp tala öppet om sin hörselnedsättning. Det blir lättare att upptäcka hörselhinder och skapa en bra arbetsmiljö även för anställda med nedsatt hörsel.

Sex goda råd till arbetsgivaren 

• Skapa ett arbetsklimat som gör att alla känner de kan tala öppet om hur de hör på jobbet!
• Upprätta en handlingsplan för att upptäcka och åtgärda hörselhinder på arbetsplatsen, helst tillsammans med företagshälsovård och skyddsombud.  
• Om enskilda anställda påtalar att det har problem på jobbet på grund av nedsatt hörsel – dröj inte! Åtgärda hindren omgående.  
• Upphandla företagshälsovård som omfattar hörseltest och kartläggning av hörselhinder vid konstaterad hörselnedsättning.  
• Vid upphandling av personalutbildning, se till att den äger rum i lokaler med bra ljudmiljö och att det finns tillgång till bra hörteknik.
• Samverka med skyddsombud, företagshälsovård och fack.

Företagshälsovården

Företagshälsovården kan tidigt upptäcka hörselskada eller försämrad hörsel. Med hörselnedsättning kan det hända att vissa arbetsuppgifter eller arbetssituationer blir lite svårare. Att diskutera situationen med företagsläkaren eller sköterskan kan vara en bra början på att lösa problemen.  Företagshälsovården har inte alltid kunskaper om hörselskador och hur det påverkar individen. Se till att blir remitterad till hörselvården i din region om du behöver ytterligare stöd.

Skyddsombud finns på de flesta arbetsplatser. Deras uppgift är att förebygga ohälsa och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen. Skyddsombudet har som uppgift att bevaka arbetsmiljön. Tyvärr uppmärksammas bristande hörmiljö sällan av skyddsombudet i dag. Påtala behovet av att skyddsrondsprotokollet följer hur anställda kan höra i telefon, sammanträdesrummet, i det egna arbetsrummet med mera. Se det som självklart att brister i hörmiljön ska åtgärdas – både när det gäller ljudmiljö och hörteknik.

Facket är en part att räkna med. Som medlem i facket bör du kunna förvänta dig att facket för din talan, om du inte väljer att göra det själv. Vänd dig till facket om arbetssituationen är svår att hantera, på grund av hörselhinder i arbetet. Vid misstänkt diskriminering ska facket företräda dig.