Hörselnedsättning på äldre dar

Hörselnedsättning är mycket vanligt bland äldre. Varannan person över 75 år har en påtaglig hörselnedsättning. Men redan i åldern 65-74 år har en av tre en hörselnedsättning som påverkar möjligheterna att hänga med i samtal och ta del av vad som sägs i radio och tv.

Kommunikationsproblemen ökar alltså ofta just i de åldrar då det sociala livet förändras för många. Vi går i pension och lämnar arbetslivet, och samtidigt blir det svårare att prata med familj och vänner i telefon, på middagar och andra tillfällen då flera pratar samtidigt.

Hälsofarlig isolering

Svårigheterna att uppfatta samtal med andra gör att många drar sig undan, och tackar nej till att delta i familjesammankomster, restaurangbesök med mera. Sådan isolering och ensamhet påverkar inte bara livskvaliteten, utan kan också leda till vad HRF brukar kalla ”kommunikationsundernäring”. Det kan i sin tur ge upphov till nedstämdhet och depression, samt påskynda utvecklingen av demenssjukdomar. Att under lång tid ha svårigheter att uppfatta vad som sägs är också fysiskt påfrestande, vilket innebär en hälsorisk i sig.

Dröj inte med att söka hjälp!

Trots detta är det vanligt att både den som hör dåligt och anhöriga underskattar hörselproblem, bara för att det är vanligt. Tyvärr händer det också att sjukvården bagatelliserar hörselskador hos äldre. ”Du hör normalt för din ålder”, är en vanlig kommentar, vilket gör att alltför många dröjer med att söka hjälp. Det är ett stort misstag. Att hörselnedsättning är en del av det ”naturliga åldrandet” innebär inte att du ska strunta i det.

Läs mer på Hörselnedsättning – orsaker och diagnoser

Att fånga upp de som behöver hörselvård i tid är ett effektivt sätt att minska ohälsan bland äldre. Till exempel visar en forskningsstudie från Linnécentrum HEAD att långtidsminnet slås ut i större utsträckning hos personer som har en hörselnedsättning än hos normalhörande. Tidigare forskning från USA har visat att hörselskadade löper större risk att utveckla demenssjukdomar samt att äldre hörselskadade löper större risk att få försämrade kognitiva förmågor. Samtidigt visar en studie från Island att användning av hörapparater leder till signifikant längre livslängd hos äldre män med hörselnedsättning. Därför är det viktigt att äldre med hörselnedsättning får de hörapparater och hörhjälpmedel som de behöver.

Regionens hörselvård har enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att alla som behöver ska få hörselrehabilitering, inklusive utprovning av hörapparater. Det innebär att alla som behöver hörapparater ska kunna vända sig till sin region och få tillgång till hörapparater, inom ramen för patientavgiften.

Hörselvården kan bland annat erbjuda:

• Hörselmätningar
• Utprovning av hörapparater
• Utprovning av andra hjälpmedel, till exempel för tv, telefon och dörrklocka
• Råd om att lösa kommunikationen i vardagen
• Hörselkunskap och stöd till anhöriga, samt tips om hur de kan underlätta kommunikationen
• Remiss till CI-klinik när hörapparater inte längre hjälper.

Läs mer om hörselvård för vuxna och kontaktuppgifter till hörselvård där du bor.

Åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyacusis) är en förklaring till att hörselnedsättning är så vanligt bland äldre. Men många pensionärer har fått sin hörselskada betydligt tidigare i livet. En del har levt med sin hörselnedsättning sedan de var små. Andra har fått problem senare till följd av buller, sjukdomar och genetiska förutsättningar.

Äldre hörselskadade har alltså olika lång erfarenhet av sin funktionsnedsättning. Barndomshörselskadade har med sig sin hörselskada genom livets alla skeden – från barnomsorg till äldreomsorg. För de som får sämre hörsel på äldre dagar är det en ny situation som förändrar livet och som kan vara svår att hantera. Då är anhörigas stöd särskilt viktigt.

Hemtjänst och äldreboenden

En del äldre är beroende av hjälp från kommunen antingen i sitt hem eller på ett särskilt boende. Vårdpersonal och hörselskadade vårdtagare måste då kunna ge och ta emot information obehindrat. Bra vård förutsätter fungerande kommunikation!

Det här innebär att det är viktigt att personal som arbetar med äldre hörselskadade har kunskap om vad en hörselnedsättning innebär och hörselskadades behov, inte minst är det viktigt att ha grundläggande kunskaper om Hörapparater/hörhjälpmedel och vikten av en god hörmiljö.

En del äldreboenden har så kallade ”hörselombud” – personal som tar ett extra ansvar för hörselfrågor. Ett hörselombud kan till exempel hjälpa till med skötsel av hörapparater, se till att teleslingan till tv:n fungerar, hålla kontakten med hörselvården samt ge information och stöd till den övriga personalen.

Stöd och hjälp från kommunen – hörselinstruktörer

Endast ett 90-tal av landets 290 kommuner har hörselinstruktörer (eller syn- och hörselinstruktörer). En hörselinstruktör kan göra hembesök, se över hjälpmedelsbehov i hemmet och göra enklare underhåll av hörapparaten, som att byta slang. I en del kommuner har hemtjänsten fått viss utbildning om hörapparatskötsel, men i stora delar av landet saknas stöd till äldre hörselskadade i hemmet.

En hörselinstruktör kan hjälpa till med att:

• Utföra enklare service av hörapparater och hörhjälpmedel.
• Träna och motivera äldre hörselskadade att använda sina hjälpmedel i det dagliga livet och att leva ett så aktivt liv som möjligt.
• Tipsa om fler hjälpmedel och kommunikationslösningar.
• Informera om hörselvård, tolkservice, hjälpmedel, text-tv och annan tillgänglighet för hörselskadade.
• Hålla kontakten med landstingets hörselvård och tolkservice vid behov.
• Informera anhöriga om hur de kan underlätta kommunikationen och skapa ökad delaktighet.
• Ge råd och information till personal inom äldreomsorgen och hemtjänsten.

En liten film om en ett hembesök av en syn- och hörselinstruktör.

I HRFs föreningar finns det många som är äldre och hörselskadade. Här kan du som har en hörselnedsättning träffa andra och utbyta erfarenheter och tips. Och du behöver inte förklara varför du inte alltid hör. Här är du bland vänner som vet hur det är.

Vid möten hos HRF är målet full delaktighet för alla. Det innebär att det ska vara bra ljudmiljö, teleslinga eller motsvarande, högtalare som förstärker vad som sägs, samt skrivtolk, tecken som stöd (TSS) och teckenspråkstolk vid behov.

En del föreningar har så kallade ”hörselhjälpare”. Det är föreningsmedlemmar som ideellt hjälper till med enklare skötsel av hörapparater, som att byta slang och batterier, och berättar om olika hörhjälpmedel som kan underlätta. Många föreningar säljer också hörapparatbatterier till ett lägre pris än i den vanliga handeln.